”Antingen är du med oss, eller så är du med terroristerna”, sade president George W. Bush i ett känt uttalande efter 11 september-attackerna 2001. Snarlik retorik användes decennier senare, när FN:s generalsekreterare António Guterres 2022 påstod att utebliven kollektiv handling vore ”kollektivt självmord”. Mönstret upprepas över tid och gränser: i dag förväntas man vara antingen med Ukraina eller för Ryssland, antingen med Israel eller för Hamas.
Under pandemin anklagades skeptiker mot restriktioner för att vilja mörda farmor, och nu hävdar vissa EU-politiker att motstånd mot en digital euro automatiskt gör en till motståndare mot själva unionen. Detta är inte bara manipulativa retoriska knep, utan mönster som får verkliga konsekvenser.
Frågeställningarna förutsätter felaktigt att världen kan delas in i antingen-eller-par och tvingar därmed fram ett val mellan två alternativ. Men det är sällan så enkelt i verkligheten. Påståendena som presenteras i dessa falska dikotomier behöver inte alls utgöra varandras motsatser. Det kan dessutom finnas flera alternativ.











