Att på första maj plocka in en film om Lasse Lönndahl kan tyckas märkligt. Men tänker man efter känns det självklart att på arbetarrörelsens högtidsdag påminna om den trägne sångare som hel och ren och i snygga gångkläder underhöll folkhemmet.
”Det är Idolen.” Han såg med självironi på utnämningen till Sveriges första tonårsidol, använd som ett avväpnande skämt när han presenterade sig, ännu i mogen ålder.
Lasse Lönndahl var faktiskt född på Söder – i ett av dåtidens barnrikehus. Redan året efter skilde sig föräldrarna, och unge Lars kom att växa upp i Vasastan. I likhet med många artister i dag hade han anledning att hylla en ensamstående mors slit. De var fyra syskon.
