Antalet barn under 15 år som misstänks för sprängdåd har nästan tredubblats jämfört med i fjol.
– En fruktansvärd utveckling och ett enormt misslyckande, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho till Sveriges Radio Ekot.
Hittills i år, till och med november, har 54 barn under 15 år misstänkts för allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar Ekot. Siffrorna kommer från Åklagarmyndigheten.
År 2024 var siffran 21 barn, 2023 17 barn och mellan 2018 och 2022 endast ett barn per år.
– Det verkar som att de kriminella har god tillgång till sprängmedel, och god tillgång till unga personer som man förmår att begå den här typen av handlingar, säger Mikaela Kym, gruppchef vid polisen i Norrköping, till radion.
De misstänkta är framför allt pojkar som kommer från alla delar av landet. De rekryteras på olika sätt, via äldre som lockar in dem i gängen, via hot till exempel om att barnet har en påhittat skuld som ska betalas, eller så åtar sig barnen uppdragen frivilligt via sociala medier.
Det visar att ”nyrekrytering skenar och att gängvåldet inte har vänt utan ändrat form", enligt Teresa Carvalho (S).
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) lyfter bland annat fram polisens nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel som avlyssning mot barn under 15 och hårdare straff som viktiga delar i att motverka utvecklingen.
– Det handlar om att kunna ta sig in i mobiltelefoner och leta uppåt i kedjan, hitta de som styr, ställer och beställer, säger han till radion.
