Det går fortare än väntat att tömma den kritiserade Fas 3. Men för de flesta långtidsarbetslösa innebär avvecklingen att de nu finns i andra aktiviteter hos Arbetsförmedlingen.

I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna att avveckla Fas 3, den sista delen av den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa. S-kritiken mot åtgärden var massiv. De sysselsättningsplatser som erbjöds kallades för ”pysselsättningsplatser” och ansågs inte leda till jobb.

Den 1 februari i år stoppade regeringen inflödet till Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den också kallas. Då var drygt 39 000 personer som varit arbetslösa i minst tre till fyra år inskrivna där.
Sedan dess har fler än 26 000 lämnat Fas 3.

– Avvecklingen av sysselsättningsplatserna har gått mycket snabbare än vad vi trodde, säger Jeanette Azinovic, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Gått tillbaka

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att nästan sex av tio av de som har lämnat Fas 3 har återgått till jobb- och utvecklingsgarantin eller andra arbetsmarknadsprogram. Där kan de få hjälp med matchning, att söka jobb, hitta praktik eller utbildning. Skillnaden mot tidigare är att åtgärderna är mer individuellt anpassade och att hela Arbetsförmedlingens verktygslåda står till förfogande, även reguljära utbildningar.

Ungefär en fjärdedel av de som lämnat har fått jobb, men de flesta har då någon form av stödanställning. En stor andel av de som fanns i Fas 3 är utrikes födda, över 55 år eller har funktionshinder som medför begränsad arbetsförmåga.

I valrörelsen lyftes extratjänster fram som ett viktigt verktyg för att avveckla Fas 3. Det är subventionerade anställningar inom till exempel sjukvård, skola och äldreomsorg. S vallöfte om uppemot 25 000 extratjänster inom vård och omsorg och 6 000 i skolan har steg för steg fått skalas ned. Nästa år räknar regeringen med 2 600 extratjänster.

Som avvecklingsverktyg för Fas 3 har åtgärden hittills inte varit särskilt omfattande, 1 668 personer har fått en extratjänst.

Stor skillnad

Den 1 december ändrades villkoren, så att arbetsgivarna nu får 100 procent lönekompensation och högre handledararvode. Och genast märktes en ökning av antalet extratjänster i statistiken.

– Vi tror att det kommer att göra en stor skillnad, säger Jeanette Azinovic.

Runt 10 200 personer har fortfarande en sysselsättningsplats och möjligheten att behålla den kommer att finnas kvar fram till sista januari 2018.

– Vi ville ha kvar samarbetet med de anordnare som är bra och erbjuder meningsfulla aktiviteter. Det är ofta sociala företag, i civilsamhället, säger Jeanette Azinovic.

(TT)

Vad händer efter Fas 3?

Den 1 februari stoppade regeringen inflödet till sysselsättningsfasen, Fas 3. Då var drygt 39 000 personer inskrivna där. I slutet av november fanns 12 917 personer kvar i Fas 3, varav runt 10 200 fortfarande befann sig på en sysselsättningsplats. Av de som lämnat Fas 3 har de flesta (57 procent) återgått till aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa eller andra arbetsmarknadspolitiska program. Det innebär bland annat matchning, utbildning eller planering för att klargöra vad som bäst hjälper personen att få ett jobb. 25 procent av de som lämnat har gått till arbete med eller utan stöd. De flesta har ett arbete med stöd som till exempel extratjänst. 8 procent står inte längre till arbetsmarknadens förfogande, på grund av pension, sjukdom och/eller avanmälan från Arbetsförmedlingen. 10 procent är öppet arbetslösa. De kan ha upparbetat en ny period inom arbetslöshetsersättningen och/eller ej vara intresserade av stöd. Källa: Arbetsförmedlingen