Den kalla och dyra elvintern fick svenskarna att hålla igen förbrukningen – någon elbrist var aldrig nära. I väster har norrmännen däremot brassat på med el till Norgepris.

– Det är inte positivt för Sverige, utan något vi är kritiska till, säger Pontus de Maré på Svenska kraftnät.

En ovanligt kall januari och februari satte det svenska elsystemet på prov och även hushållen i form av höga elpriser. Den så kallade topplasttimmen, den timme under vintern som effektuttaget var som högst, inföll den 12 januari på morgonen, mellan klockan 8 och 9.

24 800 MW var förbrukningen då, högre än under den milda vintern i fjol, men lägre än under tidigare vintrar.

– Det vi har märkt av är en ökad flexibilitet hos industri och hushåll, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Dämpar förbrukning

Det vill säga när förbrukningen ökar i kylan, stiger priset och svenskarna dämpar sin elanvändning.

Hade topplasttimmen varit högre om det skulle ha sett ut som för ett antal år sedan?

– Ja, det skulle jag gissa på, säger han.

Elreserven, det oljeeldade kraftverket i Karlshamn behövde aldrig användas, inte ens sättas i beredskapsläge. Importen av el var också lägre än normalt under vintern.

I Norge gör man tvärtom, där sponsrar staten de höga elpriserna med stigande förbrukning som följd. Hushåll som valt att teckna det så kallade Norgepriset, högst 40 öre/kWh exklusive olika påslag, har under den gångna vintern förbrukat omkring 5 procent mer el än de norska hushåll som inte valt Norgepris, har nyhetssajten Montel rapporterat om.

Påverkar Sverige

Det här är inget Svenska kraftnät gillar. Om inte prissignalerna får verka, förbrukar hushållen mer el, vilket pressar hela elsystemet.

Motsvarande pris i Sverige hade ökat risken för effektbrist.

Men förutom det, så påverkar de subventionerade Norgepriserna även den svenska elmarknaden eftersom de sitter ihop.

Exakt hur är svårt att säga:

– Det man kan säga är att det är inte positivt för Sverige, utan något vi är kritiska till, säger Pontus de Maré.