Epoch Times förklarar

EU-ländernas skulder fortsätter att öka

Olle Felten
loadingEU-länderna är allt annat än ekonomiskt harmoniserade. Stora skillnader i såväl resultat som skuldkvot. Foto: Nicolas Tucat/AFP via Getty Images
EU-länderna är allt annat än ekonomiskt harmoniserade. Stora skillnader i såväl resultat som skuldkvot. Foto: Nicolas Tucat/AFP via Getty Images

Tretton av EU:s medlemsländer lever inte upp till EU:s konvergenskriterier för att kunna anslutas till euron, trots att de redan har anslutits. Euroländernas genomsnittliga skuldkvot och budgetunderskott är större än i övriga EU-länder.

Frågan om budgetdisciplin, med ett maximalt underskott på tre procent, och att hålla den offentliga skulden i förhållande till BNP under referensnivån 60 procent är en väsentlig del av arbetet med att se till att EU:s finansiella bas hålls stabil. Dessa frågor regleras principiellt i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, och specificeras i protokoll som tillfogas fördraget efter en eventuell ändring.

Ändringar i såväl fördraget som dess protokoll är en omfattande process som regleras i EU-fördraget. I korthet går det ut på att en ändring i dessa delar ska ratificeras av samtliga medlemsländer efter folkomröstning eller beslut av respektive nationella parlament. Hela proceduren speglar vikten av att varje medlemsstat i EU tar sitt ansvar för att uppfylla kraven. Särskilt viktigt är det bland de länder som har anslutits till den gemensamma valutan, euron, vilket i dagsläget är 20 av de 27 medlemsländerna, eftersom man har en högre grad av beroende av varandras ekonomiska status och har en gemensam centralbank, ECB. Reglerna är också grunden för EU:s kontroll av samtliga medlemsländers ekonomiska utveckling, vilken anses viktig för att öka den ekonomiska konvergensen i EU.

Kraven lägre efter euroanslutning

Förutom att anpassa sin nationella lagstiftning till relevant EU-lagstiftning, måste EU-länderna, som princip, ansluta sig till euron. Några länder har undantagits från detta krav. Man behöver också uppfylla de så kallade konvergenskriterierna, innan en anslutning till euron kan ske:

1. En hög grad av prisstabilitet; detta ska framgå av att inflationstakten ligger nära den i de högsta tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet.

2. En hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn, vilket ska framgå av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltför stort underskott, högst tre procent.

3. Ett iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt europeiska monetära systemets växelkursmekanism under minst två år utan devalvering i förhållande till euron.

4. En varaktighet i den konvergens som en medlemsstat med undantag har uppnått och i dess deltagande i växelkursmekanismen, såsom det kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån.

Man har också definierat en högsta tillåten statsskuld i relation till BNP, som inte får överstiga 60 procent.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times förklarar

EU-ländernas skulder fortsätter att öka

Olle Felten
loadingEU-länderna är allt annat än ekonomiskt harmoniserade. Stora skillnader i såväl resultat som skuldkvot. Foto: Nicolas Tucat/AFP via Getty Images
EU-länderna är allt annat än ekonomiskt harmoniserade. Stora skillnader i såväl resultat som skuldkvot. Foto: Nicolas Tucat/AFP via Getty Images

Tretton av EU:s medlemsländer lever inte upp till EU:s konvergenskriterier för att kunna anslutas till euron, trots att de redan har anslutits. Euroländernas genomsnittliga skuldkvot och budgetunderskott är större än i övriga EU-länder.

Frågan om budgetdisciplin, med ett maximalt underskott på tre procent, och att hålla den offentliga skulden i förhållande till BNP under referensnivån 60 procent är en väsentlig del av arbetet med att se till att EU:s finansiella bas hålls stabil. Dessa frågor regleras principiellt i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, och specificeras i protokoll som tillfogas fördraget efter en eventuell ändring.

Ändringar i såväl fördraget som dess protokoll är en omfattande process som regleras i EU-fördraget. I korthet går det ut på att en ändring i dessa delar ska ratificeras av samtliga medlemsländer efter folkomröstning eller beslut av respektive nationella parlament. Hela proceduren speglar vikten av att varje medlemsstat i EU tar sitt ansvar för att uppfylla kraven. Särskilt viktigt är det bland de länder som har anslutits till den gemensamma valutan, euron, vilket i dagsläget är 20 av de 27 medlemsländerna, eftersom man har en högre grad av beroende av varandras ekonomiska status och har en gemensam centralbank, ECB. Reglerna är också grunden för EU:s kontroll av samtliga medlemsländers ekonomiska utveckling, vilken anses viktig för att öka den ekonomiska konvergensen i EU.

Kraven lägre efter euroanslutning

Förutom att anpassa sin nationella lagstiftning till relevant EU-lagstiftning, måste EU-länderna, som princip, ansluta sig till euron. Några länder har undantagits från detta krav. Man behöver också uppfylla de så kallade konvergenskriterierna, innan en anslutning till euron kan ske:

1. En hög grad av prisstabilitet; detta ska framgå av att inflationstakten ligger nära den i de högsta tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet.

2. En hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn, vilket ska framgå av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltför stort underskott, högst tre procent.

3. Ett iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt europeiska monetära systemets växelkursmekanism under minst två år utan devalvering i förhållande till euron.

4. En varaktighet i den konvergens som en medlemsstat med undantag har uppnått och i dess deltagande i växelkursmekanismen, såsom det kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån.

Man har också definierat en högsta tillåten statsskuld i relation till BNP, som inte får överstiga 60 procent.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025