I förra veckan meddelade Socialdemokraterna att man säger ja till att dömda brottslingar ska kunna avtjäna fängelsestraff i Estland. Fackliga representanter reagerade med oro, och tydligast med vad som står på spel var Sekos ordförande Gabriella Lavecchia: ”Detta är inget annat än ett första steg mot en privatisering av kriminalvården”, sade hon.
En motfråga som snart måste ställas är dock: vad exakt är alternativet? Som denna ledarsida tidigare påpekat når frukterna av de omfattande och nödvändiga reformerna inom lagstiftning, polis och rättsväsende till slut ”ner” till Kriminalvården. Det är deras anställda och deras anläggningar som ska hysa den vid det här laget oundvikligt stora tillväxt av brottslingar – varav många kommer att sitta av långa straff och kanske realistiskt tillbringa en stor del av sina liv bakom galler.
Oron för hur Kriminalvården ska klara av den enorma tillväxt som krävs – både vad gäller rekrytering och utbyggnad – är påtaglig. Även om inte alla larmar hela tiden så har ingen med insyn gått ut och uttryckt direkt optimism.
