Violinisten och författaren Semmy Stahlhammer berättar om sitt och släktens judiska liv. Det är en historia fylld av kärlek till musiken, men också ett vittnesbörd om släktens dramatiska förflutna.

Några trappor upp i ett äldre stenhus på Södermalm ligger Stahlhammer Violin & Musik Ateljé, där violinister och fiolägare kan lämna in instrument för restaurering. I det större rummet är väggarna fyllda med fioler från golv till tak. Äldre instrument med vacker patina samsas med nyare. Några har originella infattningar som vittnar om hantverksskicklighet och skaparlust. I det mindre rummet hänger fiolstråkar ovanför en arbetsbänk, och längs med väggarna finns det förvaringslådor med verktyg. Vassa och trubbiga knivar, stora och små filar och en mängd specialverktyg gör det möjligt att restaurera fioler och stråkar på bästa sätt. Ur en låda tar Semmy Stahlhammer fram en bit ödleskinn.

– Det håller många gånger längre än vanligt läder och lindas runt stången för att skydda stråken från slitage. Tunn guld- och silvertråd används också för att hålla träet intakt. När jag ska börja arbeta lägger jag fram de verktyg som behövs, och är det något som ska limmas kokar jag ben- eller hudlim. Fördelen med det limmet är att det går att öppna ”sömmen”. Limmar jag på locket på en fiol ska jag kunna ta bort det igen om jag behöver reparera instrumentet i framtiden.