Atlantis har sedan antikens dagar fascinerat människor – en mystisk kontinent som först beskrivs i Platons dialoger, och som genom historien fungerat som ett sätt att både förhärliga sin egen nation och förklara vår civilisations uppkomst. Kan det ha funnits en civilisation som föregick dem vi lär oss om i historieböckerna?
Platons dialoger ”Timaios” och ”Kritias” är de äldsta bevarade källorna som nämner Atlantis, en påstådd avancerad civilisation, belägen på en kontinent som sedermera sjönk till havsbotten, och som särskilt den sistnämnda skriften behandlar. ”Kritias” är dessvärre inte bevarad i sin helhet, utan slutar mitt i en mening då vi får berättat för oss hur Atlantisinvånarna degraderades och hamnade i fiendskap med självaste Zeus.
I ”Timaios” låter det snarare som att kontinenten föll samman på grund av naturkatastrofer: ”Sedan inträffade våldsamma jordbävningar och översvämningar, på ett endaste dygn (…) sjönk ön Atlantis i havet och försvann.” Ofta beskrivs Atlantis som en ö, men det är nog riktigare att benämna Atlantis som en kontinent, för i ”Timaios” står även att den var ”större än Libyen och Asien tillsammans”. Om denna kontinent var belägen mellan Europa och Amerika – som ofta antagits – vore detta med våra nuvarande geografiska kunskaper en omöjlighet.
