Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga. Ny statistik visar att en halv miljon svenskar, eller var tionde anställd, vill jobba mindre. Men många vill också jobba mer.

Facken gör det, delar av den politiska vänstern likaså – lyfter frågan om att korta arbetstiden. Hur det ska gå till och vad det får kosta är oklart, medan arbetsgivarna och högerpartierna protesterar i högan sky.

När Statistiska centralbyrån (SCB) frågade allmänheten visar det sig att 820 000 svenskar, eller cirka 18 procent av de anställda vill förändra sin anställningstid, med villkor att lönen ändras i motsvarande mån.

510 000, eller 11 procent av de anställda, vill gå ner i arbetstid, från i snitt 42,8 timmar i veckan till en önskad arbetstid på 33,2 timmar. Resten, företrädesvis de som jobbar deltid, vill jobba mer.

Statistiken visar att svenskarnas arbetsveckor, bland de anställda, i genomsnitt har blivit någon timme längre sedan 2005 – främst som en följd av att deltidsanställda kvinnor har fått fler timmar.

Svensken jobbar kortare arbetsveckor än EU-snittet, men mer än våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige en högre sysselsättningsgrad, andel i arbete i förhållande till befolkning, än de flesta andra EU-länderna.

Undersökningen baseras på svar från 2023.