Elever läser drygt en timme mindre i veckan i skolan jämfört med 2001. Under ett läsår blir det ungefär 40 timmar mindre läsning för en elev i fjärde klass, visar en ny studie från Skolverket.

– Det är bekymrande, läsning är centralt för vår förmåga att ta till oss kunskap även i andra ämnen, säger Sepideh Westerberg, undervisningsråd på Skolverket.

Skolverket har undersökt hur elevers förutsättningar för läsning och läsförståelse utvecklats under en tjugoårsperiod mellan 2001 och 2021. Myndigheten har följt upp den internationella undersökningen Pirls, en internationell studie som mäter läsförmågan hos elever i årskurs fyra.

Större skillnad mellan eleverna

Även om läsandet minskat presterar de svenska eleverna relativt väl inom läsning i internationell jämförelse. Det som sticker ut är att skillnaden mellan de elever som presterar högst respektive lägst inom läsning har ökat, vilket innebär att vi har det högsta glappet i Norden.

Skolor med en hög andel elever med sämre ekonomiska, kulturella och sociala resurser har dock fler elever som inte når grundläggande nivå i läsförståelse. På dessa skolor har även resultaten i läsförståelse minskat mest över tid.

Sepideh Westerberg på Skolverket nämner bemannade skolbibliotek och lärare med stark kompetens som åtgärder för att öka läsandet.

– Det är även viktigt att det finns andra läsfrämjande miljöer på skolan utöver skolbiblioteket. Att det finns en god tillgång till olika typer av texter och olika böcker att tillgå även på raster och att fritidshemmets potential används. Vi lyfter även förskolans roll och hur viktig högläsningen är.

Sedan mätperioden har flera reformer införts, som kan påverka resultatet framöver, enligt Skolverket.

Färre böcker hemma

Förutom den läsning som sker i skolan minskar även läsningen utanför skolan. Vårdnadshavare uppger i en enkät i studien att de har färre böcker hemma och mer sällan besöker bibliotek tillsammans med sina barn. Även vårdnadshavarna själva läser mindre. Det minskande läsandet på fritiden gäller oavsett socioekonomiska faktorer.

– Tappet är större bland elever med starkare socioekonomiska förutsättningar. Det visar att läsningen går ner på bred front. Det är bekymrande. Det är framför allt skolans ansvar att arbeta med läsning men det är klart att när läsfrämjande faktorer utanför skolan försämras så påverkar det helheten, säger Sepideh Westerberg.