Det ryska hotet växer. Samtidigt står Tyskland handfallet inför en våg av vänsterextrema sabotage mot landets infrastruktur. Myndigheterna möter en splittrad rörelse som agerar i politisk isolering.
I januari drabbades Berlin av vad som kallas den största mörkläggningen i staden sedan andra världskriget. Omkring 45 000 hushåll och 2 000 företag förlorade strömmen. Bland de drabbade fanns fem sjukhus och 66 vårdhem.
Andreas Thomsen är en vars liv svävade i fara, skriver Politico. 68-åringen lider av nervsjukdomen ALS och var nära att dö när hans respirator slutade fungera under det flera timmar långa avbrottet som orsakades av en attack.
Skuggan av Ryssland
Den så kallade ”Vulkangruppe” tog på sig dådet, men händelsen var inget isolerat fall. Sedan 2011 har polisen försökt spåra olika nätverk av vänsterextremister som genomför omfattande sabotage mot den tyska infrastrukturen.
3 januari 2025 under strömavbrottet i sydvästra Berlin. Frivilliga från Tyska Röda Korset ställer upp fältbäddar i ett nödboende. Foto: Sebastian Gollnow/AP/TT
”Vulkangruppe” är en etikett som används av lösa grupper utan någon organiserad koppling till varandra. Rörelsen beskriver sig som teknofobisk där digitalisering ses som ett verktyg för statlig kontroll. Enligt Simon Teune, doktor i politisk sociologi vid Freie Universität Berlin, delar grupperna en anarkistisk ideologi.
– Man vet inte riktigt vilka de är egentligen, men sannolikt är de en liten grupp väldigt rutinerade personer, säger han.
Trots 15 år av kartläggning har myndigheterna misslyckats med att infiltrera grupperna. En förklaring är att det ryska hotet har stulit fokus. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt har pekat ut Moskva som en tänkbar aktör – trots att bevis saknades.
Januariattacken blev till slut en brytpunkt i Tyskland där desperationen nu växer. Myndigheterna har utlyst en belöning på en miljon euro för information.
Isolerade celler
Simon Teune säger att medan våldsdåd inom extremhögern ofta vilar på ett bredare stöd inom den egna politiska sfären, agerar de vänsterextrema grupperna mer isolerat.
– Där finns ingen miljö som stöder och legitimerar den här typen av handlingar. Tvärtom. Det finns knappt någon som säger att det var en bra idé att organisera de här attackerna.
Teune tror inte att effekterna av januaridådet var önskade, ens av förövarna själva. Att personer som exempelvis ALS-patienten Andreas Thomsen drabbades var sannolikt inte enligt plan.
– Tanken var att stänga av ett specifikt kraftverk och samtidigt släcka belysningen i välbärgade områden i Berlin, men de som drabbades hårdast var de som bodde i höghus – människor som var fattiga, säger Simon Teune.
