Östersjöns torskbestånd har mer eller mindre kollapsat. Nu ska ett nytt labb försöka rädda den krisande torsken och andra hotade fiskar.

– Vi jobbar för en enda sak – och det är att Östersjön ska leva, säger Konrad Stralka, vd på stiftelsen Baltic Waters.

Det byggs och kopplas fortfarande i Baltic Waters fiskforskningslaboratorium i Studsvik utanför Nyköping. Men bassängerna, tolv stora för vuxen fisk och 41 mindre, är redan på plats.

När labbet öppnar om några månader är torsken först att flytta in. Beståndet i Östersjön har i princip kollapsat, och ett av målen är att återplantera den. Den forskningen inleddes redan 2021 i en äldre anläggning på Gotland som nu avvecklats.

Förenklat går processen till så att ett forskningsfartyg samlar upp torsk ur Östersjön, som sedan får leka i labbets bassänger. När äggen befruktats släpps de infångade fiskarna tillbaka, och sedan driver laboratoriet upp avkomman.

Hög dödlighet

I de första försöken 2022 släpptes torskarna ut som fyra–sex dagar gamla larver i Tvären.

– 2023 började man hitta torsk i området, vilket inte hade gjorts på 30 år, säger Stralka, som tillägger att man inte helt säkert kan säga att det rör sig om just de larver som planterades ut.

De flesta blev antagligen uppätna av spigg och sill.

– Den naturliga dödligheten för sådana små larver, vi snackar millimeter, är över 99 procent, säger kommunikationschefen Madeleine Kullenbo.

Men dödligheten minskar snabbt med storleken.

– Nästa steg nu för oss blir att driva upp larven till ungefär 50 dagar. Till en liten fisk som är tre–fyra centimeter i storlek.

Dyrt att vänta

Ambitionen är att sätta ut uppemot 100 000 årligen. Labbets praktiska bortre gräns i uppfödningsdelen går vid ett års ålder, då torsken är tio centimeter.

– Då borde dödligheten vara obefintlig så tillvida att den inte råkar simma förbi en gädda eller en annan stor torsk som tar den, säger Stralka.

Så varför inte låta alla bli ett år? Det är en kostnadsfråga, och torsken är dessutom kräsen med vad den äter i olika åldrar.

– En del av projektet handlar om kostnadseffektivitet – hur stora ska de bli för att ha så hög överlevnad som möjligt, säger Kullenbo.

Förutom torsk ska labbet föda upp andra hotade östersjöfiskar som sill, rödspätta och piggvar. Forskare kommer också kunna hyra in sig och genomföra studier.

– Vi hoppas kunna bidra med mycket kunskap, både genom våra projekt men också genom dem som våra partners kommer att genomföra här, säger Stralka.