Den 3 november går amerikanerna till val för att välja en ny kongress. President Donald Trump står inte på valsedeln, men han kampanjar ändå hårt och det är i hög grad till honom och hans politik som väljarna kommer att ta ställning, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Om två veckor är det val i USA. Igen. Dessa så kallade mellanårsval är unika för USA. Normalt hålls nationella parlamentsval, som i Sverige, bara vart fjärde eller femte år, men i USA sker det vartannat. För att förstå varför måste vi gå tillbaka ända till förhandlingarna i Philadelphia 1787 om hur den amerikanska konstitutionen skulle utformas.
När representanter för USA:s delstater samlades där var deras uppgift att reformera landets politiska system. En av knäckfrågorna var hur delstaterna skulle representeras i kongressen. Folkrika delstater, som Virginia, ville att representationen skulle stå i proportion till befolkningen, medan mindre delstater, som Delaware, fruktade att detta skulle minska deras politiska makt. Lösningen blev den så kallade stora kompromissen, där kongressen delades i två kamrar: representanthuset, som representerar folket, och senaten, som representerar delstaterna.









