Ekonomi & Näringsliv

Hanteringen av nedsatt elskatt får kritik

loadingEnergiskatten på el är en fiskal skatt som kan ställa till problem för svenska industriföretag. Foto: Shutterstock
Energiskatten på el är en fiskal skatt som kan ställa till problem för svenska industriföretag. Foto: Shutterstock

I en ny effektivitetsgranskning konstaterar Riksrevisionen att hanteringen av den nedsatta energiskatten på el för elintensiva industrier bara delvis är effektiv. Både regeringen och Skatteverket berörs.

Enligt Riksrevisionen träffar skattenedsättningen främst företag som är utsatta för internationell konkurrens och där el är en viktig insatsvara, vilket också var syftet. Men även andra företag gynnas.

”En betydande summa i nedsättning går dock till företag som inte ingår i den avsedda målgruppen, samtidigt som elintensiva och internationellt konkurrensutsatta branscher utanför den traditionella industrin är relativt missgynnade”, skriver Riksrevisionen.

Så ges den nedsatta elskatten tillbaka

Den nedsatta elskatten för företag ges antingen genom återbetalning från staten eller genom avdrag. Vilken form som används beror på om företaget är skattskyldigt för elskatt eller inte.

Verksamheter som är inblandade i produktion eller distribution av el till förbrukare är skattskyldiga. Dessa företag handlar med elen utan att betala någon elskatt. Företag som förbrukar el är i princip inte skattskyldiga för elskatt och får därför betala skatten när de köper el. Det är i grunden en liknande konstruktion som för mervärdesskatten.

Storförbrukare som i sin verksamhet använder mer än 10 gigawatttimmar el per kalenderår, till exempel i olika tillverkningsprocesser inom industriell verksamhet, kan ansöka om att bli frivilligt skattskyldiga. Skatteverket gör också en bedömning av om företaget ”är lämpligt med hänsyn till ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt”. Skattskyldigheten innebär att företagen köper el utan att betala elskatt och därefter deklarerar sin elförbrukning till Skatteverket. Om de ska betala en del av elskatten görs det i efterhand.

Företag som inte är skattskyldiga får i stället redovisa hur mycket elskatt de betalat genom att ansöka om återbetalning i efterhand. Därefter får de tillbaka det belopp som motsvarar den nedsättning de är berättigade till.

De allra flesta företag som berörs av nedsättningen är inte skattskyldiga, men dessa svarar för bara cirka 20 procent av det totala nedsättningsbeloppet, vilket innebär drygt 2,6 miljarder kronor. För de skattskyldiga företagen är förhållandet det omvända. De beräknas få sammanlagt cirka 10,5 miljarder kronor i nedsatt elskatt i år.

Fördelen med att vara frivilligt skattskyldig är att företaget får bättre likviditet genom att man inte behöver ligga ute med stora belopp som sedan ska återbetalas. För storförbrukare skulle det innebära stora kapitalkostnader och att man låser upp sitt kapital på ett oönskat sätt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Ekonomi & Näringsliv

Hanteringen av nedsatt elskatt får kritik

loadingEnergiskatten på el är en fiskal skatt som kan ställa till problem för svenska industriföretag. Foto: Shutterstock
Energiskatten på el är en fiskal skatt som kan ställa till problem för svenska industriföretag. Foto: Shutterstock

I en ny effektivitetsgranskning konstaterar Riksrevisionen att hanteringen av den nedsatta energiskatten på el för elintensiva industrier bara delvis är effektiv. Både regeringen och Skatteverket berörs.

Enligt Riksrevisionen träffar skattenedsättningen främst företag som är utsatta för internationell konkurrens och där el är en viktig insatsvara, vilket också var syftet. Men även andra företag gynnas.

”En betydande summa i nedsättning går dock till företag som inte ingår i den avsedda målgruppen, samtidigt som elintensiva och internationellt konkurrensutsatta branscher utanför den traditionella industrin är relativt missgynnade”, skriver Riksrevisionen.

Så ges den nedsatta elskatten tillbaka

Den nedsatta elskatten för företag ges antingen genom återbetalning från staten eller genom avdrag. Vilken form som används beror på om företaget är skattskyldigt för elskatt eller inte.

Verksamheter som är inblandade i produktion eller distribution av el till förbrukare är skattskyldiga. Dessa företag handlar med elen utan att betala någon elskatt. Företag som förbrukar el är i princip inte skattskyldiga för elskatt och får därför betala skatten när de köper el. Det är i grunden en liknande konstruktion som för mervärdesskatten.

Storförbrukare som i sin verksamhet använder mer än 10 gigawatttimmar el per kalenderår, till exempel i olika tillverkningsprocesser inom industriell verksamhet, kan ansöka om att bli frivilligt skattskyldiga. Skatteverket gör också en bedömning av om företaget ”är lämpligt med hänsyn till ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt”. Skattskyldigheten innebär att företagen köper el utan att betala elskatt och därefter deklarerar sin elförbrukning till Skatteverket. Om de ska betala en del av elskatten görs det i efterhand.

Företag som inte är skattskyldiga får i stället redovisa hur mycket elskatt de betalat genom att ansöka om återbetalning i efterhand. Därefter får de tillbaka det belopp som motsvarar den nedsättning de är berättigade till.

De allra flesta företag som berörs av nedsättningen är inte skattskyldiga, men dessa svarar för bara cirka 20 procent av det totala nedsättningsbeloppet, vilket innebär drygt 2,6 miljarder kronor. För de skattskyldiga företagen är förhållandet det omvända. De beräknas få sammanlagt cirka 10,5 miljarder kronor i nedsatt elskatt i år.

Fördelen med att vara frivilligt skattskyldig är att företaget får bättre likviditet genom att man inte behöver ligga ute med stora belopp som sedan ska återbetalas. För storförbrukare skulle det innebära stora kapitalkostnader och att man låser upp sitt kapital på ett oönskat sätt.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026