Under de senaste åren har sädesslaget dinkel dykt upp från ingenstans och finns nu i nästan alla affärer. Det är ett återupptäckt ursädeskorn som odlats i Sverige sedan stenåldern. De senaste årtiondena har det dock varit bortglömt.
I Sverige har och dinkel, tillsammans med sädesslagen enkorn och tvåkorn som det härstammar ifrån, odlats sedan stenåldern. Det har hittats förkolnade korn i rikliga mängder på Gotland, där enkorn odlades fram till 1961. Dessa sädesslag passade utmärkt på Gotlands magra, steniga och sandiga jordar. Under en period av 30 år, från 1961 till 1991, glömdes de dock bort helt.
Dinkel har påträffats i bronsålderslämningar norr om Alperna, i Bodensjöområdet och i Schweiz.
Efter andra världskrigets slut fanns knappt någon dinkel kvar i Bodensjöområdet. För att skala dinkel krävs små kvarnar med specialslipade kvarnstenar. Eftersom tyska staten började lösa in alla små kvarnar till förmån för stora industrikvarnar, så man slutade också att odla dinkel. I slutet av 1940-talet läste dr Gottfried Hertzka vad Hildegard av Bingens skrivit om dinkelns hälsobringande effekter. Han började leta efter dinkelutsäde och ville få bönder att odla den, för att rädda dinkeln till eftervärlden. Efter mycken möda fann han till slut dinkel och en kvarn i Schweiz.
1991 förde Ingeborg Vatheuer äkta dinkelutsäde från Bodensjön till Gotland och några bönder ställde upp på provodling. Nu finns dinkelodlare även på svenska fastlandet, och dinkelprodukter finns att köpa i många butiker runt om i Sverige. Till exempel hårt och mjukt bröd, kakor, helkorn, fullkorn, siktat mjöl, mannagryn och pasta. Ibland används ord som speltvete om dinkel men den är inte ett vete, poängterar Vatheuer.
Vad är så speciellt med dinkel då, har det några hälsosamma egenskaper?
– Med dinkel har man en bra basnäring, en bra baskost, säger Ingeborg Vatheuer som skrivit flera böcker i ämnet.
Hon säger att dinkel tack vare sitt tjocka skal är är ett av få grundlivsmedel som klarar sig mot alla angrepp från omvärlden, som till exempel nedsmutsning.
Dinkel innehåller mycket kostfibrer, som är bra för tarmfunktionen och ger mättnadskänsla. Dinkel är relativt kaloririkt. Det innehåller mycket vitamin B3 (niacin), fosfor, magnesium, zink, vitamin B1 (tiamin), järn och selen. 100 g dinkel ger ungefär 16 procent av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) av essentiella näringsämnen, enligt Livsmedelsinfo.
Många avskräcks av att dinkel är dyrare än vete, men Ingeborg Vatheuer citerar dr Hertzka som alltid sade att ”man har mer mat av 100 gram dinkel än av ett kilo vete”.
– Om du köper ett kilo hela dinkelkorn och använder det som ris så får du ut mycket mera mat för pengarna än av ett kilo potatis, säger Ingeborg Vatheuer.
Fakta:
Hildegard av Bingen, 1098-1179, var en av medeltidens mest betydelsefulla och inflytelserika personligheter. Som helgon har hon idag återupptäckts och uppmärksammats världen över. Under 34 år skrev hon stora verk som omfattar teologi, kosmologi, psykologi, natur, läkekunskaper och musik. Hon hade också en omfattande brevväxling med kyrkliga och världsliga styrande i västerlandet.
Dr Gottfried Hertzka, 1913-1997, född i Österrike, är författare till flera Hildegard-medicinska böcker. Han höll föreläsningar och utbildade kollegor och naturterapeuter i Hildegards naturläkekonst. Han hade en praktik vid Bodensjön i Tyskland som han drev i 30 år enbart efter Hildegards medicinska skrifter.
I nästföljande artiklar berättar tre personer om dinkeln i deras arbete. Lantbrukaren som odlar dinkel, snabbmatskrögaren som använder dinkel som råvara och bagaren om dinkelns bakegenskaper.
Ekologisk dinkel konkurrerar ut ogräset
Bagaren som föredrar säd från förr
”Slowfood som fastfood” med ekologiska råvaror
Ingeborg Vatheuer är författare, översättare, utbildad Waldorfpedagog och medicinsk badmästare enligt Sebastian Kneipp i Tyskland. Hon har studerat och utbildat sig i Hildegard av Bingens helhetsläkekonst, varit kursledare med föreläsningar om Hildegards medicinska råd, psykoterapi och om dinkel. (Foto: Hendrik Zeitler)
