loadingDinkel kallas också ibland för spelt. (Foto: www.wastgotarna.se)
Dinkel kallas också ibland för spelt. (Foto: www.wastgotarna.se)
Hälsa & Livsstil

Ekologisk dinkel konkurrerar ut ogräset

Anja Johansson

För tio år sedan var det ytterst få som kände till dinkel. Efter första skörden på Gotland hösten 1992, så har dinkelodling och efterfrågan på dinkel ökat lavinartat. Idag odlas dinkel även på det svenska fastlandet.

Wästgötarna är en ekonomisk förening med nio medlemmar, som alla är lantbrukare och odlar dinkel, även kallad spelt. På medlemmarnas gårdar odlas ett 20-tal olika spannmålssorter, vissa med rötter i stenåldern. Allt odlas ekologiskt och förädlas i samarbete med Levene kvarn utanför Vara.

Varför odlar ni dinkel?

– Det var i en tidning för fem år sedan som vi läste om något som hette dinkel. Det lät spännande och man måste hitta en nisch idag, för det vanliga traditionella jordbruket är inte så lönande, säger Niclas Dagman, Marcusgården Täng i Grästorp, ordförande i Wästgötarna ekonomisk förening.

Hur är det att odla dinkel jämfört med vete?

– Dinkelodling är mycket, mycket mer lättvindigt jämfört med vanlig veteodling. Det blir mycket långt och kväver ogräset väldigt effektivt.

Dinkeln växer till sig dubbelt så fort som vete på våren, och växer om ogräset. Det är en stor fördel vid ekologisk odling. Niclas Dagman berättar att om spannmålen är höga, så når även rötterna djupt ner för att hämta vatten och den tål torka bättre.

Dinkel ska sås med skalet på. Skalet innehåller mycket kisel som är ett naturligt betningsmedel. Vanligtvis så betar man med giftiga medel i utsädet, mot svampsjukdomar. Kisel håller naturligt borta svamp.

– Dinkel har ett tjockt skal som tar bort mycket av vikten. Skördarna ligger på 2,5-3 ton per hektar, med skal. Man kan säga att om man får 2 000 kilo dinkel med skal per hektar, blir det 1 000 kg siktat mjöl kvar. Skalet går bort och så försvinner det en del i kvarnen vid siktningen, säger Niclas Dagman.
Hos vete, som inte har något skal, blir det 78 procent mjöl efter siktningen. Därav prisskillnaden mellan dinkelsikt och vetemjöl.

Niclas Dagman berättar vidare att dinkel inte behöver gödslas om växtföljden är bra. Sedan 1950-talet har det skett en förädling av vetet som ensidigt eftersträvat hög avkastning och därför måste dagens vete gödslas för att ge god avkastning . Det har också lett till att de gamla lantsorterna och dess egenskaper konkurrerats ut.

Hur ser du på att dinkel blir korsat med vete?

– Vi kallar det för fulspelt, det görs enbart för att öka avkastningen. Sedan lever de på namnet dinkel och får det sålt ändå. Det finns också ute i butikerna, med en billigare prislapp. Det är inte ekologiskt och är importerat.

Hur ska konsumenten veta vad som är vad?

– Det är svårt att få ut detta till konsumenterna.

Varför har dinkeln blivit så populär?

– Hälsosam mat och GI är populärt, då är dinkel väldigt bra, för det har lågt GI, menar Niclas Dagman.

Bagaren som föredrar säd från förr

Kostens betydelse för hälsa inom kinesisk medicin

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDinkel kallas också ibland för spelt. (Foto: www.wastgotarna.se)
Dinkel kallas också ibland för spelt. (Foto: www.wastgotarna.se)
Hälsa & Livsstil

Ekologisk dinkel konkurrerar ut ogräset

Anja Johansson

För tio år sedan var det ytterst få som kände till dinkel. Efter första skörden på Gotland hösten 1992, så har dinkelodling och efterfrågan på dinkel ökat lavinartat. Idag odlas dinkel även på det svenska fastlandet.

Wästgötarna är en ekonomisk förening med nio medlemmar, som alla är lantbrukare och odlar dinkel, även kallad spelt. På medlemmarnas gårdar odlas ett 20-tal olika spannmålssorter, vissa med rötter i stenåldern. Allt odlas ekologiskt och förädlas i samarbete med Levene kvarn utanför Vara.

Varför odlar ni dinkel?

– Det var i en tidning för fem år sedan som vi läste om något som hette dinkel. Det lät spännande och man måste hitta en nisch idag, för det vanliga traditionella jordbruket är inte så lönande, säger Niclas Dagman, Marcusgården Täng i Grästorp, ordförande i Wästgötarna ekonomisk förening.

Hur är det att odla dinkel jämfört med vete?

– Dinkelodling är mycket, mycket mer lättvindigt jämfört med vanlig veteodling. Det blir mycket långt och kväver ogräset väldigt effektivt.

Dinkeln växer till sig dubbelt så fort som vete på våren, och växer om ogräset. Det är en stor fördel vid ekologisk odling. Niclas Dagman berättar att om spannmålen är höga, så når även rötterna djupt ner för att hämta vatten och den tål torka bättre.

Dinkel ska sås med skalet på. Skalet innehåller mycket kisel som är ett naturligt betningsmedel. Vanligtvis så betar man med giftiga medel i utsädet, mot svampsjukdomar. Kisel håller naturligt borta svamp.

– Dinkel har ett tjockt skal som tar bort mycket av vikten. Skördarna ligger på 2,5-3 ton per hektar, med skal. Man kan säga att om man får 2 000 kilo dinkel med skal per hektar, blir det 1 000 kg siktat mjöl kvar. Skalet går bort och så försvinner det en del i kvarnen vid siktningen, säger Niclas Dagman.
Hos vete, som inte har något skal, blir det 78 procent mjöl efter siktningen. Därav prisskillnaden mellan dinkelsikt och vetemjöl.

Niclas Dagman berättar vidare att dinkel inte behöver gödslas om växtföljden är bra. Sedan 1950-talet har det skett en förädling av vetet som ensidigt eftersträvat hög avkastning och därför måste dagens vete gödslas för att ge god avkastning . Det har också lett till att de gamla lantsorterna och dess egenskaper konkurrerats ut.

Hur ser du på att dinkel blir korsat med vete?

– Vi kallar det för fulspelt, det görs enbart för att öka avkastningen. Sedan lever de på namnet dinkel och får det sålt ändå. Det finns också ute i butikerna, med en billigare prislapp. Det är inte ekologiskt och är importerat.

Hur ska konsumenten veta vad som är vad?

– Det är svårt att få ut detta till konsumenterna.

Varför har dinkeln blivit så populär?

– Hälsosam mat och GI är populärt, då är dinkel väldigt bra, för det har lågt GI, menar Niclas Dagman.

Bagaren som föredrar säd från förr

Kostens betydelse för hälsa inom kinesisk medicin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024