Rubriken kan verka provocerande. Uppenbart finns det svenska medborgare som är muslimer. Till och med etniska svenskar som är konvertiter till islam. Men vad utbildningsministern och L-ledaren Simona Mohamssons senaste buzzword syftar på är endera en enhörning eller ett försök att blanda bort korten.
Det kan verka som hårklyveri, men i Mohamssons lyckade plantering av begreppet – via en artikel på doku.nu – finns den fatala blinda fläcken i den svenska debatten om islam sammanfattad. Så länge den inte adresseras kommer olika sidor att fortsätta att tala förbi varandra – kanske medvetet, eftersom det inte är säkert att de olika sidorna vill vara helt öppna med sina egentliga avsikter.
Den blinda fläcken kan sammanfattas så här: Endera vill politikerna att islam i Sverige på sikt ska bli något helt sekulärt, en kulturell accessoar, och därmed inte en religion, eller så opererar man under vanföreställningen att svenska liberaldemokrater kan diktera ovanifrån hur en världsreligion ska utvecklas, om så bara i Sverige.
