loadingDen gule kejsaren(Illustration: BlueHsiao / Epoch Times)
Den gule kejsaren(Illustration: BlueHsiao / Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Den gule kejsaren – den kinesiska civilisationens anfader

David Wu & Barbro Plogander - Epoch Times

Enligt en kinesisk legend var det den Gule kejsaren (2698–2598 f.Kr.) som förde kineserna ut ur barbariet och in i civilisationen. Det kinesiska folket betraktar därför honom som den kinesiska civilisationens anfader.

Den Gule kejsaren efterträdde sin bror Shen Nong i att ta ansvar för stabiliteten i hela territoriet. Han förde sitt folk till området vid Gula floden där de slog sig ner. Kejsaren dyrkade dygden i den gula jorden, som gav folket mat och kläder, och därför kallades han Huangdi, den Gule kejsaren.

Kejsaren fick människorna att förändra sin livsstil, från ett liv som jägare till att bosätta sig och bygga hus, tämja boskap och börja odla grödor.

Under hans tid levde människorna i ett stabilt samhälle och utvecklade en kultur. Den uppstod till stor del tack vare de många uppfinningar som då kom fram, såsom båtar, fordon, vapen, skrivtecken, musik, kalender, palats, kläder, medicin, aritmetik, keramik, silkesodling med mera.

Därför anser det kinesiska folket att den kinesiska civilisationen grundades under den Gule kejsarens tid vid makten. Efter honom följde flera kejsare såsom Yao, Shun, Yu och Tang, som alla var ättlingar till den Gule kejsaren.

Kejsaren nådde upplysning

Det finns många legender om hur den Gule kejsaren strävade efter att uppnå Dao. Historieupptecknaren Sima Qian noterade i sina ”Historiska dokument” att den Gule kejsaren i sin kultiveringsprocess framgångsrikt hade uppnått upplysning.

Han hade upplysts till en högre nivå av visdom. Men kejsaren hade också hjälp av Gud som enligt legenden gav honom budskap. Kejsaren styrde inte bara sitt rike utan han utövade samtidigt alkemi och meditation.

År 2598 f.Kr. byggde den Gule kejsaren ett altare för dyrkan på berget Qiao. Qiao betyder bro eftersom berget ser ut som en bro. Så snart altaret var klart öppnades himlen och den Gula draken, Huanglong, kom ner från himlen för att välkomna honom.

Den Gule kejsaren red iväg på den Gula draken tillsammans med mer än sjuttio ämbetsmän – kejsaren hade framgångsrikt fullbordat sin kultivering och leviterade i fullt dagsljus. De lämnade alla det här jordelivet för att fara till himlen.

Förfäderna tar hand om de sina

Tiotusentals människor bevittnade denna spektakulära och heliga scen. De som inte kunnat följa med i den Gule kejsarens andliga utveckling och inte fullbordats, begravde med djupt tacksamhet den Gule kejsarens kläder som lämnats kvar vid berget Qiao.

På den platsen i Shaanxi i Huanglings härad fick den Gule kejsaren sin minnesvård som finns kvar än i dag.

Legenden har berättats från generation till generation, och den fick kineserna att tro att vid slutet av ett framgångsrikt liv kommer människan att levitera till himlen. Sålunda tror de att deras förfäder också återvänt till himlen, och därifrån skulle de ändå ta väl hand om de sina på jorden.

Detta är anledningen till att kineser dyrkar sina förfäder vid särskilda tillfällen eller festivaler. Några människor byggde tillsammans en helgedom till förfäderna för att de skulle kunna tillbe dem gemensamt. Att ”Respektera tillbedjan” blev ett viktigt inslag i den kinesiska kulturen.

För många kineser är den Gule kejsaren, Huangdi, inte bara skaparen av den tidiga kinesiska civilisationen, utan med sin höga moral och stora visdom även den äldsta kända förfadern och de kallar sig därför för den Gule kejsarens barnbarn.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDen gule kejsaren(Illustration: BlueHsiao / Epoch Times)
Den gule kejsaren(Illustration: BlueHsiao / Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Den gule kejsaren – den kinesiska civilisationens anfader

David Wu & Barbro Plogander - Epoch Times

Enligt en kinesisk legend var det den Gule kejsaren (2698–2598 f.Kr.) som förde kineserna ut ur barbariet och in i civilisationen. Det kinesiska folket betraktar därför honom som den kinesiska civilisationens anfader.

Den Gule kejsaren efterträdde sin bror Shen Nong i att ta ansvar för stabiliteten i hela territoriet. Han förde sitt folk till området vid Gula floden där de slog sig ner. Kejsaren dyrkade dygden i den gula jorden, som gav folket mat och kläder, och därför kallades han Huangdi, den Gule kejsaren.

Kejsaren fick människorna att förändra sin livsstil, från ett liv som jägare till att bosätta sig och bygga hus, tämja boskap och börja odla grödor.

Under hans tid levde människorna i ett stabilt samhälle och utvecklade en kultur. Den uppstod till stor del tack vare de många uppfinningar som då kom fram, såsom båtar, fordon, vapen, skrivtecken, musik, kalender, palats, kläder, medicin, aritmetik, keramik, silkesodling med mera.

Därför anser det kinesiska folket att den kinesiska civilisationen grundades under den Gule kejsarens tid vid makten. Efter honom följde flera kejsare såsom Yao, Shun, Yu och Tang, som alla var ättlingar till den Gule kejsaren.

Kejsaren nådde upplysning

Det finns många legender om hur den Gule kejsaren strävade efter att uppnå Dao. Historieupptecknaren Sima Qian noterade i sina ”Historiska dokument” att den Gule kejsaren i sin kultiveringsprocess framgångsrikt hade uppnått upplysning.

Han hade upplysts till en högre nivå av visdom. Men kejsaren hade också hjälp av Gud som enligt legenden gav honom budskap. Kejsaren styrde inte bara sitt rike utan han utövade samtidigt alkemi och meditation.

År 2598 f.Kr. byggde den Gule kejsaren ett altare för dyrkan på berget Qiao. Qiao betyder bro eftersom berget ser ut som en bro. Så snart altaret var klart öppnades himlen och den Gula draken, Huanglong, kom ner från himlen för att välkomna honom.

Den Gule kejsaren red iväg på den Gula draken tillsammans med mer än sjuttio ämbetsmän – kejsaren hade framgångsrikt fullbordat sin kultivering och leviterade i fullt dagsljus. De lämnade alla det här jordelivet för att fara till himlen.

Förfäderna tar hand om de sina

Tiotusentals människor bevittnade denna spektakulära och heliga scen. De som inte kunnat följa med i den Gule kejsarens andliga utveckling och inte fullbordats, begravde med djupt tacksamhet den Gule kejsarens kläder som lämnats kvar vid berget Qiao.

På den platsen i Shaanxi i Huanglings härad fick den Gule kejsaren sin minnesvård som finns kvar än i dag.

Legenden har berättats från generation till generation, och den fick kineserna att tro att vid slutet av ett framgångsrikt liv kommer människan att levitera till himlen. Sålunda tror de att deras förfäder också återvänt till himlen, och därifrån skulle de ändå ta väl hand om de sina på jorden.

Detta är anledningen till att kineser dyrkar sina förfäder vid särskilda tillfällen eller festivaler. Några människor byggde tillsammans en helgedom till förfäderna för att de skulle kunna tillbe dem gemensamt. Att ”Respektera tillbedjan” blev ett viktigt inslag i den kinesiska kulturen.

För många kineser är den Gule kejsaren, Huangdi, inte bara skaparen av den tidiga kinesiska civilisationen, utan med sin höga moral och stora visdom även den äldsta kända förfadern och de kallar sig därför för den Gule kejsarens barnbarn.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024