”Moby-Dick” blev inte en omedelbar klassiker. Världen var inte redo, och det skulle dröja en bit in på 1900-talet innan både romanen och dess författare kanoniserades. Än i dag undrar många av oss vad Melville egentligen ville ha sagt med sin vita val.
År 1841 gav sig den då 21-årige Herman Melville (1819–1891) av ombord på valfångstfartyget ”Acushnet”, som hade legat för ankar i New Bedford i Massachusetts. Resan skulle ta honom runt Kap Horn och vidare ut i Stilla havet. Ett år senare lämnade han ”Acushnet” när fartyget låg vid Marquesasöarna i Franska Polynesien i södra Stilla havet. Där, på ön Nuku Hiva, levde han bland befolkningen under några veckor. Erfarenheterna från tiden på Nuku Hiva kom sedermera till användning i hans första bok ”Typee” (1846).
Efter vistelsen på Nuku Hiva arbetade Melville en tid på det australiska valfångstfartyget ”Lucy Ann” innan han mönstrade på den amerikanska örlogsfregatten ”United States”, som förde honom tillbaka till USA. Och sex år efter hemkomsten, 1850, började han skriva på sitt magnum opus ”Moby-Dick”, som nu finns i en ny efterlängtad svensk översättning av Niclas Hval.













