Motståndet mot Donald Trump och hans program har gjort ”den djupa staten” till en etablerad men omstridd term i amerikansk politisk debatt. En del liknar begreppet vid en ren konspirationsteori medan andra ser det som en utmärkt beskrivning av ett stort och verkligt problem, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Begreppet ”djup stat” har på senare år blivit centralt i amerikansk politik. Det åsyftar byråkratiska strukturer som agerar helt eller delvis oberoende av vad politiker vill åstadkomma. Vissa menar dock att termen endast representerar en konspirationsteori avsedd att urholka demokratin medan andra ser det som ett genuint problem.
För att förstå debatten är det värt att jämföra begreppen djup stat och administrativt motstånd. Inom statsvetenskapen betecknar det senare tjänstemän som bromsar eller på andra sätt påverkar demokratiskt fattade beslut i riktningar de själva föredrar. Sådant agerande behöver inte vara illvilligt; det kan handla om missförstånd eller feltolkningar. Men som ordet motstånd antyder kan det även röra sig om avsiktliga handlingar som syftar till att försena, förvränga eller rent av nullifiera demokratiska beslut. Begreppen överlappar med andra ord delvis varandra.