I tidigare ledare har jag närmat mig klimatfrågan från olika håll. Jag har belyst hur vetenskaplig erfarenhet kan ge motvikt till alarmism och pekat på hur hållbarhetsmodellen haltar. Dessa frågor är inte nya, men tecknen på en långsam förändring i världens syn på klimatet blir allt tydligare.
Mot slutet av 2025 syns ett globalt uppvaknande. Världen tycks steg för steg släppa taget om de klimatdemoner som länge dominerat samtalet. Röster träder fram från en generation forskare som formats i en tid då vetenskaplig skepsis betraktades som en dygd snarare än ett problem.
Opinionen har förändrats framför allt i USA. Sedan Donald Trumps tillträde har andelen mycket oroade amerikaner sjunkit från 44 procent 2021 till 37 procent 2025. Trumps fokus på energioberoende har skiftat samtalet mot pragmatism, där ekonomisk stabilitet och försörjningstrygghet väger tyngre än symbolpolitik. Samtidigt nyanserar inflytelserika röster tidigare domedagsscenarier. Bill Gates betonade i oktober 2025 att klimatförändringar inte hotar mänsklighetens existens och efterlyser i stället fokus på mänskligt välbefinnande, sjukdomsbekämpning och fattigdomsreduktion. Dessa uttalanden speglar en växande insikt om att hotbilden ofta överdrivits.











