Opinion | Krönika

Demokratin blev ett vapen mot demokratin

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingArbetare som deltog i Asturienrevolutionen 1934 ses här omringade av Guardias Civiles i Brañosera. Foto: Wikimedia Commons
Arbetare som deltog i Asturienrevolutionen 1934 ses här omringade av Guardias Civiles i Brañosera. Foto: Wikimedia Commons
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Den spanska republiken föll när politiska motståndare demoniserades, valresultat inte accepterades och våldet tilläts ersätta det demokratiska samtalet. Erfarenheterna från 1930-talets Spanien rymmer en varning också för Sverige 2026: demokratin kan inte försvaras genom att dess begrepp förvrängs och dess spelregler åsidosätts.

År 1931 föll monarkin i Spanien, den så kallade andra republiken infördes som fick ett abrupt slut 1936 när ett inbördeskrig bröt ut. De fem år som den andra republiken varade illustrerar att en demokrati inte överlever om dess ledare inte har ett demokratiskt sinnelag och också upprätthåller lag och ordning. Vad som menas med ett demokratiskt sinnelag illustrerades under andra republiken: att inte ljuga om motståndarna och att acceptera att dessa regerar om de vinner val. En snedvriden användning av begreppen demokrat och fascist samt hot och våld var centrala drag under de fem åren.

Ett kommunalval hölls i april 1931 där monarkisterna vann. I de större städerna vann emellertid partier som förklarat sig republikanska. I den situationen avgick kungen och lämnade landet. De monarkistiska partierna försvarade inte sin valvinst utan lämnade över makten till en liten grupp republikaner som ett par månader tidigare hade försökt göra väpnat uppror men misslyckats.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Opinion | Krönika

Demokratin blev ett vapen mot demokratin

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingArbetare som deltog i Asturienrevolutionen 1934 ses här omringade av Guardias Civiles i Brañosera. Foto: Wikimedia Commons
Arbetare som deltog i Asturienrevolutionen 1934 ses här omringade av Guardias Civiles i Brañosera. Foto: Wikimedia Commons
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Den spanska republiken föll när politiska motståndare demoniserades, valresultat inte accepterades och våldet tilläts ersätta det demokratiska samtalet. Erfarenheterna från 1930-talets Spanien rymmer en varning också för Sverige 2026: demokratin kan inte försvaras genom att dess begrepp förvrängs och dess spelregler åsidosätts.

År 1931 föll monarkin i Spanien, den så kallade andra republiken infördes som fick ett abrupt slut 1936 när ett inbördeskrig bröt ut. De fem år som den andra republiken varade illustrerar att en demokrati inte överlever om dess ledare inte har ett demokratiskt sinnelag och också upprätthåller lag och ordning. Vad som menas med ett demokratiskt sinnelag illustrerades under andra republiken: att inte ljuga om motståndarna och att acceptera att dessa regerar om de vinner val. En snedvriden användning av begreppen demokrat och fascist samt hot och våld var centrala drag under de fem åren.

Ett kommunalval hölls i april 1931 där monarkisterna vann. I de större städerna vann emellertid partier som förklarat sig republikanska. I den situationen avgick kungen och lämnade landet. De monarkistiska partierna försvarade inte sin valvinst utan lämnade över makten till en liten grupp republikaner som ett par månader tidigare hade försökt göra väpnat uppror men misslyckats.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026