Angående de senaste turerna kring Folkhälsomyndigheten är det bättre att dela upp Fohm till ett smittskyddsinstitut där mikrobiologer har sin hemvist, och ett folkhälsoinstitut som sköter folkhälsan, skriver tidigare ordföranden i Riksförbundet Hälsofrämjandet Pehr-Johan Fager.
Den 1 januari 2014 slogs Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet samman till Folkhälsomyndigheten. Detta skedde efter ett förslag från regeringens utredare Johan Carlsson, dåvarande generaldirektör på Smittskyddsinstitutet. Han blev då samtidigt generaldirektör på den nya myndigheten.
Smittskydd fick därmed en betydligt större påverkan på folkhälsoarbetet. Det tonades tydligen ned när generaldirektören och professorn i klinisk bakteriologi Karin Tegmark Wisell 2024 ersattes av Olivia Wigzell, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen under nio år.
Detta kan delvis vara bakgrunden till vad vi nu ser kring avhoppet av statsepidemiologen professor Magnus Gisslén.
Tyvärr finns det en konflikt mellan smittskydd och folkhälsa. Smittskydd är bara en delmängd av folkhälsan som bygger på hygien, vaccin och läkemedel. Hygien och vaccin härstammar från Semmelweiss – med sin handtvätt för att minska dödligheten i barnsängsfeber, och Jenner – med sitt vaccin mot smittkoppor. Men dit hör också Pasteur och Flemming.
Det är livsstilssjukdomarna som egentligen är det största folkhälsoproblemet.
Flexner – vars rapport kom 1910, och ligger till grund för dagens utbildning inom medicinen och hur medicinsk forskning ska bedrivas, har också stor betydelse. Den har även bidragit till den läkemedelsindustri vi har i dag.
Folkhälsoarbete bör ha en mer holistisk syn på människan – också när det gäller smittskydd. Det var något som Are Waerland förde fram redan 1934 i sin bok ”I sjukdomarnas häxkittel”, och när han startade sin hälsorörelse i Sverige 1940.
Förutom att på ett artificiellt sätt försöka förebygga infektioner med vaccin, eller diagnostisera sjukdomar, och sedan behandla dem, är det också viktigt att stärka människans immunförsvar.
Genom att stärka immunsystemet på ett naturligt sätt, så att man inte blir allvarligt sjuk när man smittas av bakterier och virus, får man samtidigt en rad andra hälsofördelar. Det gäller allt från mindre risk att drabbas av en vanlig förkylning till diabetes, hjärtkärlsjukdomar och cancer.
Det är livsstilssjukdomarna som egentligen är det största folkhälsoproblemet. Dödsfall i infektionssjukdomar utgör faktiskt ett ”normalår” mindre än en procent av dödsorsakerna medan livsstilssjukdomar bidrar med uppemot 80 procent.
Undantaget är covidpandemin då Sars-cov-2 låg bakom cirka tio procent av dödsfallen det värsta året 2020. Notera att 67 procent av dem som dog i covid-19 gjorde det efter att mRNA-vacciner hade introducerats. Med bättre ”grundhälsa” hade förmodligen de totala siffrorna varit betydligt lägre.
Om nu smittskyddet har fått en lite annan roll på FHM är det egentligen bra, men det bästa vore att myndigheten delades upp igen till ett Smittskyddsinstitut, där mikrobiologer har sin hemvist, och ett Folkhälsoinstitut som sköter, ja just det – folkhälsan.
I dagens samhälle med industriproducerad färdigmat från ”djurfabriker” och industriella odlingar med konstgödsel och bekämpningsmedel, samt brist på fysisk aktivitet i vardagen i en stressad tillvaro, är det sjukvården man lutar sig mot när man blir sjuk.
Genom att satsa på verklig folkhälsa, med god hygien, näringsriktig och giftfri mat, motion i vardagen, helst utomhus, och tid för social samvaro, avkoppling och vila, med god sömn, skulle samhället få en betydligt friskare befolkning. Det skulle då givetvis också minska sjukvårdskostnaderna.
En myndighet som propagerar för det är vad vi behöver, och inte ett smittskyddsinstitut förklätt till en Folkhälsomyndighet. Då kan bägge göra störst nytta. Om vi samtidigt kopplar bort hälsovården från sjukvården och bygger upp ett nätverk av PHC (Preventiva Hälsocenter), dit medborgarna kan vända sig för att få hjälp och råd, skulle svenskarna ta ett stort steg mot att bli ett av världens hälsosammaste folk och en förebild för andra.
Pehr-Johan Fager
F.d. ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet
