loading"Liberalerna bestämmer borgerlighetens skolpolitik", säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Foto: Pontus Lundahl/TT
"Liberalerna bestämmer borgerlighetens skolpolitik", säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Brett möte om skolan – men inga konkreta resultat

Anna Lena Wallström/TT

Betyg och lärares arbetsvillkor var uppe på bordet när ministrarna på utbildningsdepartementet mötte företrädare för alla riksdagspartierna. Men den viktigaste frågan togs aldrig upp, enligt en av de inbjudna.

I tre timmar på tisdagen satt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och gymnasieminister Lotta Edholm (L) med företrädare för alla riksdagspartier.

Enligt inbjudan var syftet "dialog" och att skapa ett ”långsiktigt perspektiv” i flera av de ändringar som regeringen meddelat. De handlar om ett nytt betygssystem, ny läroplan, bättre arbetsvillkor för lärarna och en omgörning av lärarutbildningen. Det är förändringar som, om de genomförs, påverkar lärare, elever och studenter många år framöver.

På frågan om vad mötet gav svarar Simona Mohamsson:

– Jag kan konstatera att vi har partier i oppositionen som inte är överens och saknar den samsyn vi har i regeringen.

Hon nämner elevinflytande, skärmar i klassrummet och reglering av lärares arbetstid som frågor där oppositionspartierna tycker olika och fortsätter:

– Vems skolpolitik kommer att styra oppositionen? På vår sida är det tydligt det är Liberalerna som bestämmer borgerlighetens skolpolitik för att vi är skolpartiet. Och de andra borgerliga partierna har förtroende på oss i de här frågorna.

Gräns kvar?

När det gäller betygen finns ett utredningsförslag om att införa en ny, tiogradig skala, utan en stenhård godkäntgräns där fler elever ska kunna bli behöriga till gymnasiet. Det finns redan stöd hos oppositionspartierna att slopa betyget F, alltså underkänd. Regeringspartierna har svängt och är också inne på den linjen, men i Tidöavtalet med SD står det att betygssystemet “även fortsättningsvis ska ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.”

– Jag tror att vi är överens om att vi ska ha en skola som inte slår ut elever, säger Mohamsson.

Inget om vinster

Åsa Westlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, var en av dem som deltog i mötet. Hon saknade två saker:

– Det var tydligt att regeringen inte ville diskutera vinstjakten (i friskolesektorn, reds anm). Regeringen tog heller inte chansen att berätta om de vill ha något samarbete, och skapa den långsiktighet som behövs för svensk skola.

Hon avfärdar också Mohamssons bild av oenighet inom oppositionen:

– Det finns en jättetydlig samsyn vad gäller till exempel mer statlig finansiering av skolan och vinstjakten, säger Åsa Westlund.

Enligt henne är inget nytt möte inplanerat.

Några aviserade förändringar på skolområdet

Betyg: Ny tiogradig betygsskala, utan skarp godkäntgräns. Nya nationella slutprov vägs in i slutbetyg, för att förhindra glädjebetyg. Utredningsförslag presenterat i februari i år. Gymnasieutbildning: November 2024 kom ett betänkande om en ny form av yrkesprogram på gymnasiet, med mindre av teoretiska ämnen.

Läroplan: I februari i år kom ett betänkande om en ny läroplan för grundskolan, med ökad betoning på faktakunskaper och läsning, skrivning och räkning.

Lärarutbildning: December 2024 presenterades ett utredningsförslag om förändringar i lärarutbildningen: skärpta antagningskrav och en omstöpning till mer ”skolnära” utbildning, med mer tid på ämnen och ämnesdidaktik.

Lärares arbetsvillkor: Minskade krav på dokumentation och färre utvecklingssamtal för att lätta på lärares arbetsbörda. Förslag om detta presenterades i mars i år. I betänkandet fanns också förslag om reglering av lärarnas undervisningstid.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loading"Liberalerna bestämmer borgerlighetens skolpolitik", säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Foto: Pontus Lundahl/TT
"Liberalerna bestämmer borgerlighetens skolpolitik", säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Brett möte om skolan – men inga konkreta resultat

Anna Lena Wallström/TT

Betyg och lärares arbetsvillkor var uppe på bordet när ministrarna på utbildningsdepartementet mötte företrädare för alla riksdagspartierna. Men den viktigaste frågan togs aldrig upp, enligt en av de inbjudna.

I tre timmar på tisdagen satt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och gymnasieminister Lotta Edholm (L) med företrädare för alla riksdagspartier.

Enligt inbjudan var syftet "dialog" och att skapa ett ”långsiktigt perspektiv” i flera av de ändringar som regeringen meddelat. De handlar om ett nytt betygssystem, ny läroplan, bättre arbetsvillkor för lärarna och en omgörning av lärarutbildningen. Det är förändringar som, om de genomförs, påverkar lärare, elever och studenter många år framöver.

På frågan om vad mötet gav svarar Simona Mohamsson:

– Jag kan konstatera att vi har partier i oppositionen som inte är överens och saknar den samsyn vi har i regeringen.

Hon nämner elevinflytande, skärmar i klassrummet och reglering av lärares arbetstid som frågor där oppositionspartierna tycker olika och fortsätter:

– Vems skolpolitik kommer att styra oppositionen? På vår sida är det tydligt det är Liberalerna som bestämmer borgerlighetens skolpolitik för att vi är skolpartiet. Och de andra borgerliga partierna har förtroende på oss i de här frågorna.

Gräns kvar?

När det gäller betygen finns ett utredningsförslag om att införa en ny, tiogradig skala, utan en stenhård godkäntgräns där fler elever ska kunna bli behöriga till gymnasiet. Det finns redan stöd hos oppositionspartierna att slopa betyget F, alltså underkänd. Regeringspartierna har svängt och är också inne på den linjen, men i Tidöavtalet med SD står det att betygssystemet “även fortsättningsvis ska ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.”

– Jag tror att vi är överens om att vi ska ha en skola som inte slår ut elever, säger Mohamsson.

Inget om vinster

Åsa Westlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, var en av dem som deltog i mötet. Hon saknade två saker:

– Det var tydligt att regeringen inte ville diskutera vinstjakten (i friskolesektorn, reds anm). Regeringen tog heller inte chansen att berätta om de vill ha något samarbete, och skapa den långsiktighet som behövs för svensk skola.

Hon avfärdar också Mohamssons bild av oenighet inom oppositionen:

– Det finns en jättetydlig samsyn vad gäller till exempel mer statlig finansiering av skolan och vinstjakten, säger Åsa Westlund.

Enligt henne är inget nytt möte inplanerat.

Några aviserade förändringar på skolområdet

Betyg: Ny tiogradig betygsskala, utan skarp godkäntgräns. Nya nationella slutprov vägs in i slutbetyg, för att förhindra glädjebetyg. Utredningsförslag presenterat i februari i år. Gymnasieutbildning: November 2024 kom ett betänkande om en ny form av yrkesprogram på gymnasiet, med mindre av teoretiska ämnen.

Läroplan: I februari i år kom ett betänkande om en ny läroplan för grundskolan, med ökad betoning på faktakunskaper och läsning, skrivning och räkning.

Lärarutbildning: December 2024 presenterades ett utredningsförslag om förändringar i lärarutbildningen: skärpta antagningskrav och en omstöpning till mer ”skolnära” utbildning, med mer tid på ämnen och ämnesdidaktik.

Lärares arbetsvillkor: Minskade krav på dokumentation och färre utvecklingssamtal för att lätta på lärares arbetsbörda. Förslag om detta presenterades i mars i år. I betänkandet fanns också förslag om reglering av lärarnas undervisningstid.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025