Skjutningen av två nationalgardister i Washington DC avslöjar hur ideologiska filter präglar nyhetsrapporteringen. Många medier presenterar brott som resultat av politiska beslut och brister i samhället, inte av personliga val. Händelsen blottlägger därmed en farlig konflikt mellan fakta och ideologi som dominerar dagens medievärld, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Skjutningen av två nationalgardister i Washington DC av en afghansk invandrare i förra veckan har skakat en redan brottsdrabbad huvudstad. Den har också blottlagt hur djupt rotade ideologiska föreställningar styr nyhetsrapporteringen mer än fakta. Redan innan gärningsmannens identitet hunnit fastställas började flera medier reflexmässigt insinuera att den verkliga orsaken till dådet inte var en individ som medvetet valt att skjuta två människor, utan att skulden bör läggas på president Donald Trumps beslut att sätta in Nationalgardet för att bekämpa brottslighet.
Mer specifikt handlar det om att polisiär och – som i detta fall – militär närvaro helt enkelt antas ”trissa upp spänningar”, ”eskalera situationen” och ”skapa konfrontationer” som leder till mer våld. Om denna teori kan man säga mycket – och det värsta med den är inte att det saknas bevis för den. Det är att denna syn förskjuter det moraliska ansvaret för våldet från den som avlossade skotten till dem som försöker upprätthålla lag och ordning. Det antas alltså att lagens väktare i sig är provocerande figurer då de ses som det felande samhällets stormtrupper. Att nationalgardisterna i Washington DC sköts passade in i detta tolkningsschema som hand i handske: om bara Trump inte hade försökt återta kontrollen över staden skulle morden aldrig ha hänt.
