loadingSatellitbild som visar skadorna vid anrikningsanläggningen Fordo i Iran efter USA:s attacker i helgen. Foto: Maxar Technologies via AP/TT
Satellitbild som visar skadorna vid anrikningsanläggningen Fordo i Iran efter USA:s attacker i helgen. Foto: Maxar Technologies via AP/TT
Utrikes

Atomvapenexpert: Irans förmåga har försämrats

Malin Carlsson/TT

Irans vilja att utveckla kärnvapen kan ha vuxit sig starkare efter USA:s attack mot flera anläggningar i helgen. Men atomvapenexperten Fredrik Nielsen bedömer risken att de faktiskt anrikar uran fullt ut som liten – åtminstone i närtid.

– De tekniska förutsättningarna har försämrats, säger han.

Irans kärnenergiprogram har fått sig en rejäl törn efter helgens amerikanska attacker mot anrikningsanläggningarna Fordo och Natanz och det tekniska centret Isfahan.

En talesperson för iranska UD, Esmaeil Baghaei, medgav under onsdagen att det rör sig om ”svåra skador”, men utan att vilja gå in på detaljer, enligt nyhetsbyrån AP.

En vanlig metod för att anrika uran är att separera de önskade isotoperna i en höghastighetscentrifug. Foto: Anders Humlebo/TT

Fredrik Nielsen, kärnvapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att anläggningarna helt säkert är tagna ur drift för en tid framöver:

– Elförsörjningen är utslagen, vägar är förstörda och ingångar till anläggningarna likaså, säger han.

Bristande tekniska förmågor?

FN:s atomenergiorgan IAEA bedömer att Iran har omkring 400 kilo uran som anrikats upp till 60 procent. För att uranet ska kunna användas i vapen behöver det nå en anrikningsgrad på 90 procent, vilket är endast några få tekniska steg bort.

Fredrik Nielsen säger att det inte med säkerhet går att säga om det är bristande tekniska förmågor eller ett aktivt val från Irans håll att inte ta de sista stegen i anrikningsprocessen. Om det är ett aktivt val tror han att röster nu höjs i landet för att anrika fullt ut.

– De tekniska förutsättningarna har försämrats, men intentionerna att utveckla kärnvapen har säkert ökat, säger Fredrik Nielsen.

Behöver anläggning

Oavsett skadeläge på anläggningarna så kan uranet ha flyttats till annan plats. Kanske till och med en hemlig anläggning där det kan anrikas fullt ut. Fredrik Nielsen säger att inget tyder på att Iran har hemliga anrikningsanläggningar, men han skulle inte bli förvånad om motsatsen bevisas.

– Iran har en historik av att inte uppge var de har sina anläggningar.

– För att anrika uranet behöver man en anläggning, men den behöver inte vara stor. Det skulle räcka med lite anrikningsförmåga för att ta det den sista biten. I så fall skulle det kunna handla om en väldigt kort tid, kanske veckor. Men det är inte troligt, säger Fredrik Nielsen och fortsätter:

– Det troligaste scenariot är att de inte utvecklar kärnvapen i dagarna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSatellitbild som visar skadorna vid anrikningsanläggningen Fordo i Iran efter USA:s attacker i helgen. Foto: Maxar Technologies via AP/TT
Satellitbild som visar skadorna vid anrikningsanläggningen Fordo i Iran efter USA:s attacker i helgen. Foto: Maxar Technologies via AP/TT
Utrikes

Atomvapenexpert: Irans förmåga har försämrats

Malin Carlsson/TT

Irans vilja att utveckla kärnvapen kan ha vuxit sig starkare efter USA:s attack mot flera anläggningar i helgen. Men atomvapenexperten Fredrik Nielsen bedömer risken att de faktiskt anrikar uran fullt ut som liten – åtminstone i närtid.

– De tekniska förutsättningarna har försämrats, säger han.

Irans kärnenergiprogram har fått sig en rejäl törn efter helgens amerikanska attacker mot anrikningsanläggningarna Fordo och Natanz och det tekniska centret Isfahan.

En talesperson för iranska UD, Esmaeil Baghaei, medgav under onsdagen att det rör sig om ”svåra skador”, men utan att vilja gå in på detaljer, enligt nyhetsbyrån AP.

En vanlig metod för att anrika uran är att separera de önskade isotoperna i en höghastighetscentrifug. Foto: Anders Humlebo/TT

Fredrik Nielsen, kärnvapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att anläggningarna helt säkert är tagna ur drift för en tid framöver:

– Elförsörjningen är utslagen, vägar är förstörda och ingångar till anläggningarna likaså, säger han.

Bristande tekniska förmågor?

FN:s atomenergiorgan IAEA bedömer att Iran har omkring 400 kilo uran som anrikats upp till 60 procent. För att uranet ska kunna användas i vapen behöver det nå en anrikningsgrad på 90 procent, vilket är endast några få tekniska steg bort.

Fredrik Nielsen säger att det inte med säkerhet går att säga om det är bristande tekniska förmågor eller ett aktivt val från Irans håll att inte ta de sista stegen i anrikningsprocessen. Om det är ett aktivt val tror han att röster nu höjs i landet för att anrika fullt ut.

– De tekniska förutsättningarna har försämrats, men intentionerna att utveckla kärnvapen har säkert ökat, säger Fredrik Nielsen.

Behöver anläggning

Oavsett skadeläge på anläggningarna så kan uranet ha flyttats till annan plats. Kanske till och med en hemlig anläggning där det kan anrikas fullt ut. Fredrik Nielsen säger att inget tyder på att Iran har hemliga anrikningsanläggningar, men han skulle inte bli förvånad om motsatsen bevisas.

– Iran har en historik av att inte uppge var de har sina anläggningar.

– För att anrika uranet behöver man en anläggning, men den behöver inte vara stor. Det skulle räcka med lite anrikningsförmåga för att ta det den sista biten. I så fall skulle det kunna handla om en väldigt kort tid, kanske veckor. Men det är inte troligt, säger Fredrik Nielsen och fortsätter:

– Det troligaste scenariot är att de inte utvecklar kärnvapen i dagarna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025