Nej, jag blev inte sångare i The Who. Och inte astronaut. Och inte blev jag ”sopegubbe” heller. Nedan några rader om framtidsdrömmar och barndomens fantasier.
Ibarn- och ungdomen har man väl noll koll på vad ett yrke innebär. Men låt oss börja i litteraturens värld. Ivar Lo-Johansson ville bli student. Han längtade så mycket efter att få bära en vit studentmössa att han köpte en vit keps på postorder. Andemeningen var att vinna flickornas gunst och beundran. Någon gång artade det sig ganska väl, ända tills flickan genomskådade bedrägeriet.
Dickens och Strindberg ville i sin ungdom bli skådespelare. Den förstnämnde kom inte in på teaterskolan, vilket dåtida och nutida läsare ska vara tacksamma för.










