loadingBara omkring hälften av landets särskilda boenden för äldre har en egen trädgård, visar en ny avhandling. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bara omkring hälften av landets särskilda boenden för äldre har en egen trädgård, visar en ny avhandling. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Hälsa

Äldre svenskar tvingas stanna inomhus

Tove Christensen/TT

Att sitta i solen med en kopp kaffe är omöjligt för många äldre. En ny avhandling visar att stora delar av landets äldreboenden saknar balkonger, trädgårdar eller andra utomhusmiljöer där boende kan vara.

– Vi blev chockade över resultatet. Vi trodde att det skulle se bättre ut, säger doktoranden Madeleine Liljegren.

Avhandlingen är den första i sitt slag bland landets 2 036 särskilda boenden för äldre. Den visar på stora brister i tillgången till utemiljöer. Intervjuad personal och boende lyfter bland annat hur balkonger och uteplatser ofta är för små och påverkar sådant som eftermiddagsfikat.

– Om en balkong är för liten, då kommer inte alla kunna vara med. För många är ju beroende av rullator eller rullstol och de tar också plats. Dessutom ska personalen få plats att hjälpa dem, säger Madeleine Liljegren, doktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Madeleine Liljegren, doktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, med klinisk bakgrund som fysioterapeut inom kommunal hälso- och sjukvård. Pressbild. Foto: Susanna Nordin

Boende vill ha utemiljöer för att både umgås och kunna dra sig tillbaka, men då måste det gå att ta sig ut, vilket tidskriften Äldre i Centrum var först att skriva om.

– Det blev uppenbart att de äldre personerna som kunde förflytta sig själva mellan inne- och utemiljö såg sig som privilegierade genom att kunna vara utomhus, medan de som inte kunde förflytta sig själva kände sig instängda och påtalade en brist på personligt stöd från personalen.

Egen trädgård saknas

Att få vara utomhus har en rad hälsoeffekter för äldre som ökad aptit, bättre sömn och ökad känsla av meningsfullhet.

Men kartläggningen visar att hela 62 procent av boendena har låg tillgång till balkonger, uteplatser eller uterum. Samtidigt har endast 54 procent av boendena en egen trädgård. 42 procent delar med andra, såsom förskolor, och 4 procent har ingen.

Personalen uttrycker att de hade kunnat göra mer med en egen trädgård. Madeleine Liljegren lyfter också att traditionella inomhusaktiviteter, såsom högläsning och balansträning, likväl kan göras utomhus. Det vore även bra för arbetsmiljön, men kräver organisatoriskt stöd.

– Att börja använda utemiljön ska inte ses som en ytterligare arbetsuppgift, för det kommer inte fungera i den pressade äldreomsorgen.

Inga riktlinjer

Nationella riktlinjer för utemiljöer saknas och alla kommuner gör olika när de planerar boenden.

Endast 13 procent av boendena har ett torg på 300 meters radie, vilket försvårar möjligheten att vara en del av samhällslivet. I kombination med låg tillgång till uteplats, balkong och egen trädgård blir det svårt att komma ut.

I dialog med myndighetsföreträdare har Madeleine Liljegren mött en omedvetenhet och att många ”blir förfärade”.

– Äldre personer verkar vara en icke prioriterad grupp i samhället som inte heller med stark röst kan föra sin egen talan.

Avhandling om särskilda boendens utemiljö

Avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal" består av fyra studier och disputerades i juni i år. En studie består av tolv intervjuer med äldre personer på tre särskilda boenden. Den andra är intervjuer med fokusgrupper med elva personal på samma särskilda boenden. I den tredje utvecklades en matris och manual för att kartlägga utemiljöerna. Den fjärde kartlade landets särskilda boenden med hjälp av matrisen och manualen.

Avhandlingen är en del av forskningsprojektet OUT-FIT. Det är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet. I projektets referensgrupp finns myndigheter, experter och fastighetsutvecklare.

I en studie som är del av OUT-FIT har ett förslag på en nationell strategi tagits fram om tillgången till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden.

Källor: Göteborgs universitet, avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal"

(TT)

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBara omkring hälften av landets särskilda boenden för äldre har en egen trädgård, visar en ny avhandling. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bara omkring hälften av landets särskilda boenden för äldre har en egen trädgård, visar en ny avhandling. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Hälsa

Äldre svenskar tvingas stanna inomhus

Tove Christensen/TT

Att sitta i solen med en kopp kaffe är omöjligt för många äldre. En ny avhandling visar att stora delar av landets äldreboenden saknar balkonger, trädgårdar eller andra utomhusmiljöer där boende kan vara.

– Vi blev chockade över resultatet. Vi trodde att det skulle se bättre ut, säger doktoranden Madeleine Liljegren.

Avhandlingen är den första i sitt slag bland landets 2 036 särskilda boenden för äldre. Den visar på stora brister i tillgången till utemiljöer. Intervjuad personal och boende lyfter bland annat hur balkonger och uteplatser ofta är för små och påverkar sådant som eftermiddagsfikat.

– Om en balkong är för liten, då kommer inte alla kunna vara med. För många är ju beroende av rullator eller rullstol och de tar också plats. Dessutom ska personalen få plats att hjälpa dem, säger Madeleine Liljegren, doktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Madeleine Liljegren, doktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, med klinisk bakgrund som fysioterapeut inom kommunal hälso- och sjukvård. Pressbild. Foto: Susanna Nordin

Boende vill ha utemiljöer för att både umgås och kunna dra sig tillbaka, men då måste det gå att ta sig ut, vilket tidskriften Äldre i Centrum var först att skriva om.

– Det blev uppenbart att de äldre personerna som kunde förflytta sig själva mellan inne- och utemiljö såg sig som privilegierade genom att kunna vara utomhus, medan de som inte kunde förflytta sig själva kände sig instängda och påtalade en brist på personligt stöd från personalen.

Egen trädgård saknas

Att få vara utomhus har en rad hälsoeffekter för äldre som ökad aptit, bättre sömn och ökad känsla av meningsfullhet.

Men kartläggningen visar att hela 62 procent av boendena har låg tillgång till balkonger, uteplatser eller uterum. Samtidigt har endast 54 procent av boendena en egen trädgård. 42 procent delar med andra, såsom förskolor, och 4 procent har ingen.

Personalen uttrycker att de hade kunnat göra mer med en egen trädgård. Madeleine Liljegren lyfter också att traditionella inomhusaktiviteter, såsom högläsning och balansträning, likväl kan göras utomhus. Det vore även bra för arbetsmiljön, men kräver organisatoriskt stöd.

– Att börja använda utemiljön ska inte ses som en ytterligare arbetsuppgift, för det kommer inte fungera i den pressade äldreomsorgen.

Inga riktlinjer

Nationella riktlinjer för utemiljöer saknas och alla kommuner gör olika när de planerar boenden.

Endast 13 procent av boendena har ett torg på 300 meters radie, vilket försvårar möjligheten att vara en del av samhällslivet. I kombination med låg tillgång till uteplats, balkong och egen trädgård blir det svårt att komma ut.

I dialog med myndighetsföreträdare har Madeleine Liljegren mött en omedvetenhet och att många ”blir förfärade”.

– Äldre personer verkar vara en icke prioriterad grupp i samhället som inte heller med stark röst kan föra sin egen talan.

Avhandling om särskilda boendens utemiljö

Avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal" består av fyra studier och disputerades i juni i år. En studie består av tolv intervjuer med äldre personer på tre särskilda boenden. Den andra är intervjuer med fokusgrupper med elva personal på samma särskilda boenden. I den tredje utvecklades en matris och manual för att kartlägga utemiljöerna. Den fjärde kartlade landets särskilda boenden med hjälp av matrisen och manualen.

Avhandlingen är en del av forskningsprojektet OUT-FIT. Det är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet. I projektets referensgrupp finns myndigheter, experter och fastighetsutvecklare.

I en studie som är del av OUT-FIT har ett förslag på en nationell strategi tagits fram om tillgången till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden.

Källor: Göteborgs universitet, avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal"

(TT)

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025