Krönika

Akademisk frihet, Trump och svenska universitet

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingHarvarduniversitetet i Cambridge i USA. Här har Kommunistkinas ledare Xi Jinpings dotter studerat under antaget namn. Foto: Learner Liu
Harvarduniversitetet i Cambridge i USA. Här har Kommunistkinas ledare Xi Jinpings dotter studerat under antaget namn. Foto: Learner Liu
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

I dragkampen mellan Trump och Harvard får man ofta intrycket att det handlar om ett omotiverat påhopp på ett ledande universitet från en president som låter sig ledas av infall. Framträdande professorer hävdar att Trump försöker frånta dem deras akademiska frihet. Om vi gräver under ytan finns en djupare diskussion, som är relevant för oss i Sverige. Det gäller sambandet mellan akademisk frihet och ansvar.

Den vanligaste betydelsen av akademisk frihet är hämtad från det tyska Humboldtuniversitetet. Man talade om ”Lehr- und Lernfreiheit”, det vill säga frihet för universitetslärare både att forska och undervisa om det de ansåg viktigt. Universiteten skulle erbjuda högt kvalificerade personer möjligheten att studera nya fält och pröva nya hypoteser därför att ifrågasättande sågs som vägen till framsteg. Universitetslärarna skulle ”lämnas i fred” därför att ingen visste bättre än de själva vad som var viktigt inom deras område.

När universiteten omvandlades till moderna massuniversitet hände två saker. De blev dyra, och politiker ville ha kontroll över utgifterna och byråkratiserade verksamheten. Lärare kände sig då styrda av administrationen, övervakade och inte speciellt fria. Forskningen kändes inte heller fri därför att tilldelningen av forskningstid och resurser inte styrdes av forskarna själva. Klagomål på brist på akademisk frihet hördes. Det andra som hände var att allt fler vänsterinriktade lärare, framför allt i samhällsvetenskap och humaniora, ändrade inriktningen på sina studiefält. De ville använda forskning och undervisning för att ändra världen i en viss inriktning och knöt an till begreppet akademisk frihet för att rättfärdiga den nya inriktningen. Den här utvecklingen har varit på gång i flera decennier trots att den inte är förenlig med det oskrivna kontraktet att forskningens uppgift är att bidra till kunskap, inte att ändra samhället, något som är en politisk uppgift. Den nya utvecklingen är inte heller förenlig med tanken på universitetet som den viktigaste och förmodat opolitiska referensen när det gäller kunskap. I Harvardfallet har vi sett att forskare i naturvetenskap och medicin hävdar att de inte ska dras in i konflikten med Trump med argumentet att de varit mindre politiserade än andra delar av universitetet.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Krönika

Akademisk frihet, Trump och svenska universitet

Inger Enkvist
Inger Enkvist
loadingHarvarduniversitetet i Cambridge i USA. Här har Kommunistkinas ledare Xi Jinpings dotter studerat under antaget namn. Foto: Learner Liu
Harvarduniversitetet i Cambridge i USA. Här har Kommunistkinas ledare Xi Jinpings dotter studerat under antaget namn. Foto: Learner Liu
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

I dragkampen mellan Trump och Harvard får man ofta intrycket att det handlar om ett omotiverat påhopp på ett ledande universitet från en president som låter sig ledas av infall. Framträdande professorer hävdar att Trump försöker frånta dem deras akademiska frihet. Om vi gräver under ytan finns en djupare diskussion, som är relevant för oss i Sverige. Det gäller sambandet mellan akademisk frihet och ansvar.

Den vanligaste betydelsen av akademisk frihet är hämtad från det tyska Humboldtuniversitetet. Man talade om ”Lehr- und Lernfreiheit”, det vill säga frihet för universitetslärare både att forska och undervisa om det de ansåg viktigt. Universiteten skulle erbjuda högt kvalificerade personer möjligheten att studera nya fält och pröva nya hypoteser därför att ifrågasättande sågs som vägen till framsteg. Universitetslärarna skulle ”lämnas i fred” därför att ingen visste bättre än de själva vad som var viktigt inom deras område.

När universiteten omvandlades till moderna massuniversitet hände två saker. De blev dyra, och politiker ville ha kontroll över utgifterna och byråkratiserade verksamheten. Lärare kände sig då styrda av administrationen, övervakade och inte speciellt fria. Forskningen kändes inte heller fri därför att tilldelningen av forskningstid och resurser inte styrdes av forskarna själva. Klagomål på brist på akademisk frihet hördes. Det andra som hände var att allt fler vänsterinriktade lärare, framför allt i samhällsvetenskap och humaniora, ändrade inriktningen på sina studiefält. De ville använda forskning och undervisning för att ändra världen i en viss inriktning och knöt an till begreppet akademisk frihet för att rättfärdiga den nya inriktningen. Den här utvecklingen har varit på gång i flera decennier trots att den inte är förenlig med det oskrivna kontraktet att forskningens uppgift är att bidra till kunskap, inte att ändra samhället, något som är en politisk uppgift. Den nya utvecklingen är inte heller förenlig med tanken på universitetet som den viktigaste och förmodat opolitiska referensen när det gäller kunskap. I Harvardfallet har vi sett att forskare i naturvetenskap och medicin hävdar att de inte ska dras in i konflikten med Trump med argumentet att de varit mindre politiserade än andra delar av universitetet.

Inger Enkvist
Inger Enkvist
Professor emerita vid Lunds universitet
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025