loadingVårdträd planterades vid särskilda tillfällen, som när gården anlades eller när bonden gifte sig. Eken i västra Skåne planterades 1935 när ägarinnans far föddes. Foto: Dag Werle
Vårdträd planterades vid särskilda tillfällen, som när gården anlades eller när bonden gifte sig. Eken i västra Skåne planterades 1935 när ägarinnans far föddes. Foto: Dag Werle
Tradition

Visdom från vårdträden: ”Vikten av förvaltning”

Eva Sagerfors

Traditionen med ett vårdträd på gården kommer ur folktron där man trodde att man å ena sidan fick gott när man skötte trädet väl, men ont när man skadade det. Religionshistorikern Eva Carlsson Werle har samlat kunskap om vårdträd i en ny bok.

Idén till en bok om vårdträd föddes för 13 år sedan när Eva Carlsson Werle, författare och religionshistoriker, skrev en bok om folktrons syn på själen. Enligt folktron var uppfattningen den att det fanns flera aspekter av själen, där en av dem kallades för vården.

– Det var en fri själ som redan i det levande livet kunde röra sig på egen hand ut ur kroppen. I drömmarna var det vården som var ute på äventyr. Den fungerade även som skyddsängel för den individen. Så varje människa hade sin egen vård som också var en skyddsande.

Vårdträd

Ordet vård i vårdträd har betydelsen skyddsande. Vårdträdet var ursprungligen det träd där gårdens eller familjens vård hade tagit sin boning. På vissa håll har det i stället kallats tomteträd, vätteträd eller boträd. Även i Norge (på norska bland annat: tuntre) och Danmark finns det vårdträd.

Trädet sågs som en garant eller ett tecken för välfärd och lycka. Att fälla eller skada ett vårdträd ansågs vådligt.

Resliga träd valdes ofta som vårdträd, som ask, lind, alm eller ek.

Släkter tog ibland namn efter gårdens vårdträd och det finns exempel som Linné efter en lind.

”Livsträd” som planteras vid ett barns födelse och som har förknippats med dess öde, har ibland kallats för vårdträd.

Finländsk och norrbottnisk sed med en sorts minnesträd (på finska: karsikko) har haft en annan bakgrund, närmast som inslag i initiationsriter.

Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVårdträd planterades vid särskilda tillfällen, som när gården anlades eller när bonden gifte sig. Eken i västra Skåne planterades 1935 när ägarinnans far föddes. Foto: Dag Werle
Vårdträd planterades vid särskilda tillfällen, som när gården anlades eller när bonden gifte sig. Eken i västra Skåne planterades 1935 när ägarinnans far föddes. Foto: Dag Werle
Tradition

Visdom från vårdträden: ”Vikten av förvaltning”

Eva Sagerfors

Traditionen med ett vårdträd på gården kommer ur folktron där man trodde att man å ena sidan fick gott när man skötte trädet väl, men ont när man skadade det. Religionshistorikern Eva Carlsson Werle har samlat kunskap om vårdträd i en ny bok.

Idén till en bok om vårdträd föddes för 13 år sedan när Eva Carlsson Werle, författare och religionshistoriker, skrev en bok om folktrons syn på själen. Enligt folktron var uppfattningen den att det fanns flera aspekter av själen, där en av dem kallades för vården.

– Det var en fri själ som redan i det levande livet kunde röra sig på egen hand ut ur kroppen. I drömmarna var det vården som var ute på äventyr. Den fungerade även som skyddsängel för den individen. Så varje människa hade sin egen vård som också var en skyddsande.

Vårdträd

Ordet vård i vårdträd har betydelsen skyddsande. Vårdträdet var ursprungligen det träd där gårdens eller familjens vård hade tagit sin boning. På vissa håll har det i stället kallats tomteträd, vätteträd eller boträd. Även i Norge (på norska bland annat: tuntre) och Danmark finns det vårdträd.

Trädet sågs som en garant eller ett tecken för välfärd och lycka. Att fälla eller skada ett vårdträd ansågs vådligt.

Resliga träd valdes ofta som vårdträd, som ask, lind, alm eller ek.

Släkter tog ibland namn efter gårdens vårdträd och det finns exempel som Linné efter en lind.

”Livsträd” som planteras vid ett barns födelse och som har förknippats med dess öde, har ibland kallats för vårdträd.

Finländsk och norrbottnisk sed med en sorts minnesträd (på finska: karsikko) har haft en annan bakgrund, närmast som inslag i initiationsriter.

Källa: Nationalencyklopedin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024