Visa respekt och omsorg om alla, del 2
Ur Di Zi Gui – Sedelärande berättelser för barn
Mo Niang arbetar oförtrutet för att rädda byborna från att drunkna i havet.


Det finns en traditionell kinesisk lärobok som ska lära barn god moral och gott uppförande. Boken Di Zi Gui (”Normer för att bli en god elev och ett bra barn”), skrevs av Li Yuxiu under Qingdynastin när kejsare Kang Xi var regent (1661-1772). I den här serien ska vi presentera några gamla kinesiska berättelser som ger exempel på viktiga lärdomar som lärs ut i Di Zi Gui. Det här avsnittet handlar om bemötande. Här är andra delen av två. 

Visa samma omtanke om alla

Di Zi Gui skriver:

Vi skyddas av samma himmel,

och lever av samma jord.

Di Zi Gui lär oss att behandla alla som de var våra familjemedlemmar. Vi ska tjäna de äldre på samma sätt som vi tjänar våra föräldrar och vi ska behandla våra kamrater som en bror eller syster.

Nedan följer några berättelser från det gamla Kina som handlar om människor som behandlade främlingar som de vore deras egen familj.

Du Huan tar hand om fru Chang

Du Huan var en ämbetsman som levde under Mingdynastin. Hans far hade en god vän som var en lägre militär ämbetsman vid namn Chang Yungong. Plötsligt en dag dog Chang Yungong, och strax efter gick familjens affärsverksamhet omkull. Helt plötsligt blev hans 60-åriga gamla mor hemlös och utan pengar. 

Av ren tillfällighet stötte Du Huan en dag ihop med den fattiga gamla damen.

Fru Chang hade flera år tidigare förlorat kontakten med sin yngsta son. Du Huan sökte upp hennes andra släktingar för att be om hjälp, men ingen ville ta hand om fru Chang. Då bestämde Du att själv ta hand om henne under tiden han hjälpte henne att leta efter den yngsta sonen.

Till slut lyckades Du Huan hitta fru Changs son och bad honom hjälpa sin mor, men sonen vägrade. Då fortsatte Du Huan att med stor vördnad och respekt ta hand om den gamla kvinnan, precis som om hon varit hans egen mor. När hon gick bort köpte han en kista och lät begrava henne.  Därefter fortsatte han att sköta om och besöka hennes grav varje år.

Ma Zu, Havets gudinna

Under den Norra Songdynastin levde en kvinna vid namn Lin Mo i Fujian-provinsen. Enligt legenden grät hon inte en enda gång under sin första månad i livet. Därför kallades hon Mo Niang (默娘), eller den tysta jungfrun.

Mo Niangs far och bror var fiskare. En dag förliste deras båt i en svår olycka. Tack vare Mo Niangs och andras hjälp kunde hennes far räddas men brodern försvann i havet.

Efter den händelsen riskerade Mo Niang ofta sitt eget liv för att rädda båtar i sjönöd, och gjorde allt hon kunde för att andra inte skulle drabbas av samma öde.   

Mo Niang kunde tyda tecknen som förebådade ett annalkande väderomslag, och en gång när byborna skulle gå till sjöss såg hon att att en svår storm var på väg. Hon bad dem enträget att stanna hemma, men till hennes förtvivlan gav de sig ändå av, eftersom de måste försörja sina familjer. Hon bad dem då att de skulle styra båten mot ljuset om de hamnade i en storm.

Precis som hon förutspått blåste det snart upp en rasande storm, och inga fyrar eller navigeringspunkter gick att använda sig av längre. Utan att tveka satte Mo Niang eld på sitt egen hus för att leda byborna i hamn när stormen kom. Den stora elden lyste upp havet och byborna kunde styra in till land. Tack vare sin stora kärlek och omtanke om andra, räddade hon byborna från att drunkna.

Men Mo Niang slet så hårt för att skydda dem till sjöss att hon blev alldeles utsliten. Redan vid 28 års ålder dog hon en för tidig död.

Till minne av Mo Niang har kineserna byggt tempel längs kusten till hennes ära, och kallar henne Ma Zu, Havets gudinna.