Virussmittade på Wuhans karantänhotell lämnas att dö
Arbetare fortsätter att bygga sjukhuset Wuhan Huoshenshan i Wuhan, den 2 februari 2020. Sjukhuset, som kommer att ha 1000 platser, byggs för att hantera coronavirusutbrottet. Foto: Getty Images


Flera hotell i Wuhan används som karantänanläggningar för allvarligt sjuka patienter som infekterats med det nya coronaviruset. En familjemedlem till en av de här patienterna avslöjade att de lämnas utan tillsyn och får inte riktig sjukvård. En patient på ett annat hotell som insåg att människor lämnades där för att dö lyckades fly därifrån.

Ingen sjukvård

Yang talade med kinesiskspråkiga Epoch Times den 5 februari och berättade att hennes mamma började visa symptom på smitta med coronaviruset den 20 januari och dog sju dagar senare. Hennes pappa utvecklade liknande symptom ungefär samtidigt och kom till karantänhotellet.

– Allt hände så fort, säger Yang om mammans död.

Datortomografin visade infektion och opacitet i båda lungorna och även blodtesterna var dåliga. Symptomen bekräftades dock aldrig genom diagnostiska test och hon fick inte behandling i tid på grund av brist på sjukhussängar, säger Yang. Till sist fick hon en plats på ett sjukhus, dagen innan hon dog.

Yangs pappa fick feber den 23 januari och skickades till ett karantänhotell den 29 januari. Hon fick veta från pappan att ingen tog hand om patienterna där.

Hon säger att pappan fortsatte att ha feber de kommande dagarna med en högsta temperatur på 40 grader Celsius. Personalen hjälpte till att ordna ett diagnostiskt test den 30 januari, men medan de väntade på resultatet förvärrades pappans tillstånd.

Den 3 februari kände sig pappan mycket sjuk och fick tillstånd från karantänhotellet att besöka ett sjukhus. Han använde all sin styrka för att gå tre kilometer till Traditional Chinese Medicine Hospital i Wuhan, berättar Yang. Läkare på sjukhuset gjorde en datortomografi och tog blodprover. Baserat på datortomografin sade de att de var säkra på att infektionen orsakades av coronaviruset, säger hon.

Pappan bad att få bli inlagd på sjukhuset, men fick veta att det inte fanns några lediga sängar, så han var tvungen att gå tillbaka till karantänhotellet.

Yang berättar att hon bara kan kommunicera med sin pappa via videofunktionen på WeChat. Hon får inte komma in på karantänanläggningen. Pappan är mycket svag och har svårt att andas, men ingen tar hand om honom, säger hon.

– Snälla, hjälp oss. Jag har redan förlorat min mamma, jag har inte råd att förlora min pappa! sade hon och började gråta.

Arbetare ställer i ordning sängar för ett sjukhus i Wuhan. Foto: STR/AFP via Getty Images

Flykt från karantänhotellet

En annan patient, Wang Xiangkai, skickades också till ett karantänhotell, men lyckades fly när han insåg att patienterna bara lämnades där själva för att dö.

Wangs dotter berättade hans historia för kinesiskspråkiga Epoch Times. Wang och hans äldre bror Wang Xiangyou hade båda fått feber och hosta den 23 januari. De kom till ett sjukhus den 28 januari där man gjorde datortomografi som visade att de båda hade opacitet i lungorna, som ”glassplitter”. En läkare sade till dem att det var mycket troligt att de hade fått coronaviruset, men de hade inget diagnos-kit för att bekräfta det. Bröderna blev tillsagda att hålla sig hemma.

Wang Xiangyous tillstånd förvärrades den 29 januari. När de två bröderna återigen gick för att få behandling på ett sjukhus i närheten fick de intravenöst dropp. Nästa dag hade Wang Xiangyou andningsbesvär, men sjukhuset ville inte ta emot honom eftersom det inte fanns några lediga sängar. Men efter att hans fru och släktingar hade tjatat på personalen fick de veta att ett rum skulle bli ledigt på eftermiddagen för karantän och uppsikt om de ville ha det.

Familjen tyckte att det lät som goda nyheter och gick med på det. Bröderna togs till karantänrummet på eftermiddagen. Men när Wang pratade med sin far på telefon senare samma dag fick hon veta att det inte var ett karantänrum på sjukhuset utan på ett hotell. Där hölls mängder av patienter med feber, men det kom aldrig någon för att titta till dem.

– Där finns ingen behandling alls. Bekräftade patienter och misstänkta patienter placeras tillsammans på karantänanläggningen. I princip lämnas de själva för att dö. När min pappa gick för att titta till sin bror tidigt på morgonen den 31 januari såg han att han redan hade dött, säger Wang.

Hon berättar att pappan bestämde sig för att han behövde gå tillbaka hem och hitta något annat botemedel. Patienter tillåts inte att lämna karantänanläggningen såvida de inte får särskilt tillstånd att göra det, men på något vis lyckades han fly. Wang gav inga detaljer.

Personalen sade till familjen att de inte fick lov att se Wang Xiangyous kvarlevor. De behövde betala 800 yuan (ungefär 1200 SEK) för kremeringen och fick veta att de kunde hämta askan om 15 dagar.

Wang säger att även hennes mamma, bror och Wang Xiangyous fru, en efter en har fått symptom på coronaviruset.

– Jag känner mig hjälplös, jag vet inte hur jag ska hantera den här tragedin. De behöver behandling. Jag måste söka hjälp genom offentliga kanaler. Snälla hjälp! ber Wang.

Karantänåtgärder i samband med SARS 2003

Många kinesiska nätanvändare undrar hur Kina behandlade SARS-patienter 2003 när den kinesiska regimen till sist medgav att de hade ljugit om allvaret med SARS-utbrottet.

När Beijing News publicerade en artikel 2013 med en återblick på SARS-epidemin visade de ett foto som chockerade läsarna. Fotot visar en misstänkt SARS-patient som släpas iväg av tre poliser i skyddsdräkter efter att han har försökt fly från en karantänanläggning.

Tre poliser i skyddsdräkter har fångat en man som sades vara misstänkt SARS-patient och försökte rymma från en karantänanläggning. Foto: Beijing News

Många läsare blev bestörta eftersom fotot antydde att patienter eller misstänkta SARS-patienter behandlades inhumant.

Det var då kinesiska medborgare insåg att det möjligen var de kinesiska soldaterna och poliserna som utrotade SARS-viruset, inte de kinesiska läkarna.

Enligt en rapport 2003 från USA-baserade kinesiska The People´s News avslöjade insiders att SARS-patienter som skickades till karantänsjukhus avsiktligt lämnades utan tillsyn. Med andra ord fick de ingen behandling eftersom syftet med karantänen var att låt dem dö snabbt så att SARS skulle utrotas. De kinesiska myndigheterna placerade även misstänkta SARS-patienter i karantän på samma ställen eftersom de snabbt ville bli av med SARS-viruset.

En av dessa insiders var en tjänsteman på hög position. Enligt honom isolerade man hela byar på många ställen i provinserna Guangdong, Sichuan, Jilin, Liaoning och Heilongjiang, för att förhindra ytterligare spridning av SARS. Först klippte de av telefonledningarna och förhindrade invånarna att åka därifrån. Sedan väntade de tills alla i byn hade dött, varpå professionella fick komma dit och desinficera hela byn.

Han avslöjade också att enbart i nordvästra Kina dog ungefär 10 000 personer till juni 2003 antingen från SARS eller i isoleringen av byar. Kinesiska myndigheter var strikta med att blockera informationsflödet. Kinas centrala propaganda-avdelning beordrade all statlig media att när det gällde SARS bara återpublicera artiklar som kom från nyhetsbyrån Xinhua.

De senaste nyheterna om anläggningar för akut medicinsk hantering och karantän som sätts upp i Wuhan och andra kinesiska städer är ytterligare bevis för att utbrottet sprider sig utom kontroll, och att påtvingad vistelse i karantän är den enda metod som de kinesiska myndigheterna anser vara genomförbar i det här läget.

Det sätts upp dussintals tillfälliga behandlingscentra på platser som idrottsarenor, där det står rader av tätt placerade sängar. Men med brist på medicinsk utrustning, som skyddsdräkter och diagnos-kit, finns det ingen medicinsk behandling eftersom dessa bara är förvaringsläger där det kan ske korskontaminering, varnar experter.

Epoch Times reportrar Luo Ya och Li Yi bidrog till rapporteringen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.