Vårtecken: Nu blommar algerna i Östersjön


Film "Det våras för Östersjön": SU Mediaproduktion

Nu har algblomningen tagit fart i Östersjön. Tidigt? Den här blomningen är efterlängtad, till skillnad från sommarens algblomning, berättar forskaren Lena Kautsky. När isen smält når solen olika sorters växtplankton som börjar föröka sig. De blir livsviktig föda för allt annat liv i havet. Men blomningen sker nu allt tidigare, som följd av de kortare vintrarna.

Kiselalger och dinoflagellater är ett par av de grupper av alger som börjar dela sig när solen når dem i vattnet. Den här vårblomningen gör vattnet orangebrunt eller brungrönt och är livsviktig för allt liv i havet.

– Det här är startskottet för matproduktionen för livet i hela Östersjön. Ute i det fria vattnet är det här det som ger mat hela vägen upp i näringskedjan, så att vi så småningom kan fiska strömming och torsk, säger Lena Kautsky, professor emerita vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, som har verksamhet vid Askölaboratoriet, i Trosa skärgård.

Hon berättar också att det ger mat även nere på bottnarna, till de små musslorna och smådjur som i sin tur äts av plattfiskar och ejder, som är en viktig fågel i Östersjöns ekosystem.

I slutet på mars var årets vårblomning i full gång. I mikroskop kan man se de vackra kiselalgerna på nära håll: Thalassiosira baltica lyser som av guld. Foto: Helena Höglander/Stockholms universitet

Viktig algblomning

Så blomningen i februari-mars har stor betydelse för hela säsongen. Lena berättar att forskarna åker ut regelbundet med fartyget för att se när vårblomningen sätter igång. De tar prover i vattnet för att se att det finns rätt arter i det och de ser hur kraftig blomningen blir.

– För oss som forskare så är det här en jätteviktig period.

Hon betonar att det är skillnad mellan den här algblomningen och sommarens blomning, som det brukar skrivas mycket om. Tillväxten av sommarens blågröna alger, eller cyanobakterier, är ett problem och de gynnas av värme och av våra utsläpp, framför allt fosfor.

Allt tidigare vårblomning

Forskare har övervakat algförekomsten sedan 1970 vid Askölaboratoriet. Lena Kautsky, som numera är pensionerad, kom hit första gången 1974 och bedrev sedan egen forskning från mitten av 1980-talet, främst på blåstång.

Lena berättar att vi befinner oss i en period med varmare vintrar, som gör att vårblomningen startar allt tidigare. På grund av mindre is når solens strålar algerna tidigare. I havet finns redan fosfor och kväve som de behöver för att föröka sig. Den allt tidigare tillväxten av växtplankton påverkar förstås livet i havet.

– Djurplankton som äter detta vaknar också tidigare. De verkar få en längre period där de hinner äta mer och kan tillväxa och bli fler och mer. Det innebär också att småfisken, som småsill och strömming kan få mer mat.

Jämfört med för tjugo år sedan startar vårblomningen nu nästan en månad tidigare. Det har forskare vid Stockholms universitet sett genom att studera satellitdata.

Professor emerita Lena Kautsky, med tång i bakgrunden. Foto: Stockholms universitet

Alger på stenar

Man märker av blomningen vid strandkanterna också. När isen lossnat kan man på stenarna se ett brunt ludd i vattenkanten. När vattnet sjunkit ser man att det är vitt på stenarna.

– Det ser lite grann ut som att någon har målat med vit målarfärg. Det är kiselalger som inte lever ute i det fria vattnet. Det här är en kolonibildande kiselalg. Det är massor av små, små alger, men de bildar bruna tofsar, som kan bli decimeterstora.

När de torkar in försvinner pigmentet i dem och kiselalgsskalet blir kvar.

Medan enstaka alger kräver mikroskop för att synas tydligt är det lätt att se kiselalgerna på stenarna i vattenkanten. Bild: Skärmavbild

 

Fakta

Övervakning av Östersjön

Forskningen om Östersjön startade på 1970 med Östersjöprojektet vid Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Övervakningen görs idag av forskare vid Stockholms Universitets institution för ekologi, miljö och botanik.

Målet för Östersjöprojektet var att samla information i det fria vattnet, på klippbottnar och bottnar djupare ner, för att kunna göra en modell över hur Östersjön fungerar. Det visade sig vara ett komplext projekt, men nu finns det modeller för vattenomsättningen, för näringsämnen som fosfor och kväve, och för de syrefria bottnarna. Det finns också en hel del information om fisk.

Vårblomningen övervakas av forskarna med mätningar en gång i veckan vid samma punkt en bit utanför Askölaboratoriet. Resten av året mäter de en gång i månaden. Havs- och vattenmyndigheten är uppdragsgivare för miljöövervakningsprojektet.

Stockholms universitets Östersjöcentrum samarbetar med Helsingfors universitet. Vid den finska fältstationen Tvärminne följer forskarna vårblomningen lika intresserat.