loadingIndonesien är en av världens värsta havsnedskräpare. Nu har landet lovat att minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. Arkivbild. Foto:
Tatan Syuflana/AP/TT
Indonesien är en av världens värsta havsnedskräpare. Nu har landet lovat att minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. Arkivbild. Foto: Tatan Syuflana/AP/TT
Miljö

Världen har enats om haven

Epoch Times

Världen har samlats kring ett stort antal åtaganden för att rädda haven. Nu återstår att se om den politiska viljan blir verklighet. FN:s havskonferens avslutades på fredagen i New York.

– Det har gått väldigt bra, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT när bara timmar återstår av havskonferensen i FN-högkvarteret.

Det har varit den första internationella konferensen i sitt slag, som har tagit ett helhetsgrepp på de akuta hot världshaven står inför. Den politiska beslutsamheten bland världens länder att möta de hoten har varit stor, framhåller Lövin - som tillsammans med Fijis premiärminister har suttit ordförande för havskonferensen.

– Det finns en stark beslutsamhet och vilja hos hela världssamfundet. Det finns egentligen inga avvikande röster om hur allvarligt det här problemet är och att vi måste göra något nu. Haven är stressade till maxgränsen, säger hon.

– Om vi fortsätter på det här sättet kommer vi att ha mer plast än fisk i våra hav år 2050. Det säger väl allt.

"Imponerande" åtaganden

Över 1 300 frivilliga åtaganden från de deltagande länderna har registrerats. Det kan handla om att stoppa illegalt fiske, bekämpa försurningen av haven, minska plastskräp eller att skydda marina områden.

– En del av åtagandena är väldigt imponerande. Indonesien ska minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. De är en av de absolut största källorna till plastskräp i Asien och i världen, säger Isabella Lövin som också poängterar att havens hälsa hänger tätt ihop med klimatfrågan.

– Haven har absorberat så mycket koldioxid som vi har släppt ut att de har blivit 30 procent surare sedan förindustriell tid. I kombination med uppvärmningen av haven hotas jordens alla korallrev att inte överleva efter år 2050. Det är enormt allvarligt. Det är fiskens barnkammare, det är havens regnskogar.

Nu är frågan vad den politiska viljan är värd när kanske framförallt fattiga länder ställs inför ekonomiska realiteter. Tidigare konventioner om havet som har beslutats i enighet har inte genomförts. Och inga av de åtaganden som har blivit resultatet av havskonferensen är bindande.

– Det som är väldigt uppenbart här är att den politiska viljan har mobiliserats. Anden har sluppit ur flaskan, säger Isabella Lövin.
Hon tillägger att fattiga länders insatser för att skydda haven också innebär en ekonomisk vinst, åtminstone på sikt. Väldigt många är direkt beroende av haven för sin överlevnad.

Måste följas upp

Men fina ord och löften räcker så klart inte långt om de inte mäts och följs upp. Just ett sådant system stod högt på dagordningen under konferensens avslutande del.

– Det är viktigt att det tas vidare i FN-systemet. Generalsekreteraren har uttryckt att det finns ett tomrum och att det behövs en mekanism för att följa upp det här. Det behövs en motor för det här arbetet, säger klimatministern.

TT: Det låter som att du har hopp om att det faktiskt händer något nu?

– Ja, alla jag har pratat med säger att det här är början på något nytt.

(TT)

Sveriges frivilliga åtaganden

Sverige utvecklar en global strategi för klimat, miljö och hav

Sverige ansluter sig till Global Ghost Gear Initiative
Nationella insatser mot plast i haven

Sverige samlar Östersjö- och Nordsjöländerna för förbud av mikroplaster i kosmetika

Samarbete för att minska marint skräp i Arktis

Östersjön - utsläppskontroll inom Helcom (Baltic Marine Environment Protection Commission - Helsinki Commission)

Sverige bidrar till partnerskap i Västra Indiska oceanen

Sverige genomför den Maritima strategin (4 miljoner kr/år)

Sverige tar fram en strategi för ekosystembaserad förvaltning av fisk och fiske senast år 2018

Sverige investerar i ett nytt forskningsfartyg

Sverige utvecklar selektiva fiskeredskap

Sverige ska bekämpa havsförsurningen och skydda korallrev (8 miljoner kr)

Bidrag till TOF Ocean Acidification Program (4 miljoner kr)

Bidrag till International Coral Reef Initative (ICRI) (3 miljoner kr)

Samarbete om skyddade områden i Arktis

Sverige bidrar till en fond inom konventionen för biologisk mångfald (4 miljoner kronor)

Sverige överträffar delmål 14.5 om marina områdesskydd före måldatum år 2020

Sverige utvecklar verktyg för bättre havsplanering

Stärkt genomförande av Helcoms handlingsplan för Östersjön

Identifiering av skyddsvärda områden inom Helcom

Sverige bidrar till UNESCO Intergovernmental Oceanographic Commission för marin pedagogik (1,5 miljoner kronor)

Sverige bidrar till FAO: s arbete mot illegalt fiske (50 miljoner kr)

Clean Seas och globalt arbete med marin nedskräpning (14 miljoner kr)

Bevarandeåtgärder av fiske i marint skyddade områden

Sverige och Monaco arrangerar konferens om vidare arbete med SDG 14 i Östersjön och Medelhavet

Svenskt bidrag till ny fond: Blue Action Fund (50 miljoner kr)

Källa: Regeringen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIndonesien är en av världens värsta havsnedskräpare. Nu har landet lovat att minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. Arkivbild. Foto:
Tatan Syuflana/AP/TT
Indonesien är en av världens värsta havsnedskräpare. Nu har landet lovat att minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. Arkivbild. Foto: Tatan Syuflana/AP/TT
Miljö

Världen har enats om haven

Epoch Times

Världen har samlats kring ett stort antal åtaganden för att rädda haven. Nu återstår att se om den politiska viljan blir verklighet. FN:s havskonferens avslutades på fredagen i New York.

– Det har gått väldigt bra, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT när bara timmar återstår av havskonferensen i FN-högkvarteret.

Det har varit den första internationella konferensen i sitt slag, som har tagit ett helhetsgrepp på de akuta hot världshaven står inför. Den politiska beslutsamheten bland världens länder att möta de hoten har varit stor, framhåller Lövin - som tillsammans med Fijis premiärminister har suttit ordförande för havskonferensen.

– Det finns en stark beslutsamhet och vilja hos hela världssamfundet. Det finns egentligen inga avvikande röster om hur allvarligt det här problemet är och att vi måste göra något nu. Haven är stressade till maxgränsen, säger hon.

– Om vi fortsätter på det här sättet kommer vi att ha mer plast än fisk i våra hav år 2050. Det säger väl allt.

"Imponerande" åtaganden

Över 1 300 frivilliga åtaganden från de deltagande länderna har registrerats. Det kan handla om att stoppa illegalt fiske, bekämpa försurningen av haven, minska plastskräp eller att skydda marina områden.

– En del av åtagandena är väldigt imponerande. Indonesien ska minska plastskräpet med 70 procent till år 2025. De är en av de absolut största källorna till plastskräp i Asien och i världen, säger Isabella Lövin som också poängterar att havens hälsa hänger tätt ihop med klimatfrågan.

– Haven har absorberat så mycket koldioxid som vi har släppt ut att de har blivit 30 procent surare sedan förindustriell tid. I kombination med uppvärmningen av haven hotas jordens alla korallrev att inte överleva efter år 2050. Det är enormt allvarligt. Det är fiskens barnkammare, det är havens regnskogar.

Nu är frågan vad den politiska viljan är värd när kanske framförallt fattiga länder ställs inför ekonomiska realiteter. Tidigare konventioner om havet som har beslutats i enighet har inte genomförts. Och inga av de åtaganden som har blivit resultatet av havskonferensen är bindande.

– Det som är väldigt uppenbart här är att den politiska viljan har mobiliserats. Anden har sluppit ur flaskan, säger Isabella Lövin.
Hon tillägger att fattiga länders insatser för att skydda haven också innebär en ekonomisk vinst, åtminstone på sikt. Väldigt många är direkt beroende av haven för sin överlevnad.

Måste följas upp

Men fina ord och löften räcker så klart inte långt om de inte mäts och följs upp. Just ett sådant system stod högt på dagordningen under konferensens avslutande del.

– Det är viktigt att det tas vidare i FN-systemet. Generalsekreteraren har uttryckt att det finns ett tomrum och att det behövs en mekanism för att följa upp det här. Det behövs en motor för det här arbetet, säger klimatministern.

TT: Det låter som att du har hopp om att det faktiskt händer något nu?

– Ja, alla jag har pratat med säger att det här är början på något nytt.

(TT)

Sveriges frivilliga åtaganden

Sverige utvecklar en global strategi för klimat, miljö och hav

Sverige ansluter sig till Global Ghost Gear Initiative
Nationella insatser mot plast i haven

Sverige samlar Östersjö- och Nordsjöländerna för förbud av mikroplaster i kosmetika

Samarbete för att minska marint skräp i Arktis

Östersjön - utsläppskontroll inom Helcom (Baltic Marine Environment Protection Commission - Helsinki Commission)

Sverige bidrar till partnerskap i Västra Indiska oceanen

Sverige genomför den Maritima strategin (4 miljoner kr/år)

Sverige tar fram en strategi för ekosystembaserad förvaltning av fisk och fiske senast år 2018

Sverige investerar i ett nytt forskningsfartyg

Sverige utvecklar selektiva fiskeredskap

Sverige ska bekämpa havsförsurningen och skydda korallrev (8 miljoner kr)

Bidrag till TOF Ocean Acidification Program (4 miljoner kr)

Bidrag till International Coral Reef Initative (ICRI) (3 miljoner kr)

Samarbete om skyddade områden i Arktis

Sverige bidrar till en fond inom konventionen för biologisk mångfald (4 miljoner kronor)

Sverige överträffar delmål 14.5 om marina områdesskydd före måldatum år 2020

Sverige utvecklar verktyg för bättre havsplanering

Stärkt genomförande av Helcoms handlingsplan för Östersjön

Identifiering av skyddsvärda områden inom Helcom

Sverige bidrar till UNESCO Intergovernmental Oceanographic Commission för marin pedagogik (1,5 miljoner kronor)

Sverige bidrar till FAO: s arbete mot illegalt fiske (50 miljoner kr)

Clean Seas och globalt arbete med marin nedskräpning (14 miljoner kr)

Bevarandeåtgärder av fiske i marint skyddade områden

Sverige och Monaco arrangerar konferens om vidare arbete med SDG 14 i Östersjön och Medelhavet

Svenskt bidrag till ny fond: Blue Action Fund (50 miljoner kr)

Källa: Regeringen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024