loading


Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, och statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade den 16 maj 2022 att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, och statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade den 16 maj 2022 att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Inrikes

Vänsterpartiet står fast vid nej till Nato

Eva Sagerfors

Sverige har lämnat in sin ansökan om Natomedlemskap, men alla riksdagspartier är inte överens om att Sverige bör gå med. Vänsterpartiet ser flera risker. Man saknar en bred debatt om Nato och vill därför ha en folkomröstning.

Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot i utrikesutskottet, ser en risk för ökade spänningar om Sverige går med i Nato.

– Vi tror att ett medlemskap inte bidrar till att stärka Sveriges säkerhet utan riskerar att öka riskerna för att stormaktskonfliker för lång tid framöver kan utspela sig både vid Sveriges gränser och på vårt territorium, säger han till Epoch Times.

Sveriges väg mot Natomedlemskap

16 mars tillsatte regeringen en arbetsgrupp med representanter från alla riksdagspartier för att överlägga om det förändrade säkerhetspolitiska läget. Utrikesminister Ann Linde ledde gruppen. Deras rapport publicerades den 13 maj.

16 maj beslutade regeringen, med brett stöd i riksdagen, att ansöka om medlemskap i Nato.

18 maj lämnade ambassadör Axel Wernhoff Sveriges ansökan om medlemskap till Natos generalsekreterare.

Ansökningsprocessen efter att ett land meddelat att det vill gå med i Nato börjar med att Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar. En Membership Action Plan upprättas för att se om landet uppnår kriterierna. Medlemskapsförhandlingar genomförs, vilket kan ta tre till sex månader. Man talar dock om att det kan ta några veckor för svensk och finsk del. Landet ger sedan en avsiktsförklaring om att man är redo att möta medlemsförpliktelserna.

Natoländerna upprättar sedan ett anslutningsprotokoll som ska godkännas och ratificeras av medlemmarnas egna parlament. Det har tidigare tagit nio till fjorton månader. Till sist ratificerar ansökarlandet anslutningen till fördraget.

Källa: Regeringen, FOI

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, och statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade den 16 maj 2022 att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, och statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade den 16 maj 2022 att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Inrikes

Vänsterpartiet står fast vid nej till Nato

Eva Sagerfors

Sverige har lämnat in sin ansökan om Natomedlemskap, men alla riksdagspartier är inte överens om att Sverige bör gå med. Vänsterpartiet ser flera risker. Man saknar en bred debatt om Nato och vill därför ha en folkomröstning.

Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot i utrikesutskottet, ser en risk för ökade spänningar om Sverige går med i Nato.

– Vi tror att ett medlemskap inte bidrar till att stärka Sveriges säkerhet utan riskerar att öka riskerna för att stormaktskonfliker för lång tid framöver kan utspela sig både vid Sveriges gränser och på vårt territorium, säger han till Epoch Times.

Sveriges väg mot Natomedlemskap

16 mars tillsatte regeringen en arbetsgrupp med representanter från alla riksdagspartier för att överlägga om det förändrade säkerhetspolitiska läget. Utrikesminister Ann Linde ledde gruppen. Deras rapport publicerades den 13 maj.

16 maj beslutade regeringen, med brett stöd i riksdagen, att ansöka om medlemskap i Nato.

18 maj lämnade ambassadör Axel Wernhoff Sveriges ansökan om medlemskap till Natos generalsekreterare.

Ansökningsprocessen efter att ett land meddelat att det vill gå med i Nato börjar med att Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar. En Membership Action Plan upprättas för att se om landet uppnår kriterierna. Medlemskapsförhandlingar genomförs, vilket kan ta tre till sex månader. Man talar dock om att det kan ta några veckor för svensk och finsk del. Landet ger sedan en avsiktsförklaring om att man är redo att möta medlemsförpliktelserna.

Natoländerna upprättar sedan ett anslutningsprotokoll som ska godkännas och ratificeras av medlemmarnas egna parlament. Det har tidigare tagit nio till fjorton månader. Till sist ratificerar ansökarlandet anslutningen till fördraget.

Källa: Regeringen, FOI

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024