Tia Jumbe: Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?
Författare, ayurvedisk hälsorådgivare, yogalärare och journalist


Inom ayurvedan säger vi att det är ama, alltså slaggprodukter, som ligger bakom alla sjukdomar. Ama bildas när matsmältningen inte fungerar som den ska. Här är några vanliga symptom på ama – och så här undviker du att få det! 

Ayurvedan vänder på vissa sätt upp och ner på “sanningar” och vedertagna hälsoråd. Inom ayurvedan är det helt individuellt vad som är nyttig mat! Det som anses vara så självklart nyttigt för alla att äta enligt gängse hälsorön kan enligt ayurvedan vara allt annat än hälsosamt för vissa. Ta exempelvis avokado, som är fullproppad med nyttiga fetter, vitaminer och mineraler. Tveklöst en näringsbomb varje gång. Eller? Näe, enligt ayurvedan kan det vara en mindre bra idé att boosta med avokado, i alla fall så länge du har ama.

Det kan vara stress som gör att matsmältningen är störd, tillsatser i maten eller att du helt enkelt äter fel slags kost för den dosha som för tillfället dominerar i din kropp.

Ama är osmält föda och diverse främmande och potentiellt skadliga ämnen så som läkemedel som kroppen inte kan ta hand om, utan som i stället börjar klogga igen någon av de 14 fysiska kanaler vi har i kroppen. Exempel på sådana kanaler är mag- tarmkanalen, andningsvägarna och blodkärlen. När någon eller några av dessa 14 kanaler blockeras leder det till att information, näring och andra substanser inte kan flöda som de ska i kroppen, vilket i sin tur i förlängningen leder till sjukdom.

Ama är en kall, tung och blockerande substans, och anledningen till att vi bör undvika avokado så länge vi har ama är att substanserna påminner om varandra. Minns att det ayurvediska “mantrat” lyder: balansera med motsatt kvalitet! Av samma anledning går choklad, yoghurt, banan och alltför mycket honung (trots dess enormt goda hälsoegenskaper) bort så länge det finns ama i kroppen.

Ama bildas alltså när kroppens matsmältning inte förmår bryta ner födan och/eller de ohälsosamma ämnena. Det kan vara stress som gör att matsmältningen är störd, tillsatser i maten eller att du helt enkelt äter fel slags kost för den dosha som för tillfället dominerar i din kropp. Men det går förstås att undvika att skapa ama när vi äter. Förutom vad vi äter kan vi förebygga ama genom att tänka på när, hur och var vi äter.

Här är några saker att tänka på:

1. Undvik att äta rester

Det här är en svår punkt, tycker jag. Jag är fostrad att inte slänga mat och dessutom en passionerad miljömupp. Matsvinn är ett otyg som jag gör allt för att undvika. Lösningen i min familj är att laga små portioner, lagom så att det räcker till familjen en gång. Som matlåda har jag med mig en termosgryta, se recept längst ner i blogginlägget. Jag tycker att kitchari, som mungbönsgrytan heter, är så vansinnigt god, jag äter den säkert fyra-fem gånger per vecka. Den är dessutom fantastiskt näringsrik och balanserar alla tre doshorna. Blir det trots alla goda föresatser mat över från någon middag, så äter jag och/eller barnen i ärlighetens namn ändå våra rester.

2. Ät när du är hungrig och sluta äta lite innan du blivit 100% mätt

Det är vanligt att överäta, särskilt när maten är god, men när magsäcken är fylld till max så blir det inget utrymme kvar för matsmältningsrörelserna.

3. Njut av maten med alla sinnen

Känn doften, se alla färger, känn smaken. Det här tycker jag är lättast när jag äter ensam. Å andra sidan är det väldigt hälsosamt att umgås med nära och kära, så då får vi säga att det väger upp njutandet och närvarostunden med maten.

4. Ät som regel varm och tillagad mat

Då är den lättare för kroppen att smälta och ta upp. Framför allt nu när det har blivit lite höstkyligt ute är det varm och vällagad mat vi ska äta, för att balansera vata, det vill säga kylan, i omgivningen. Om du tänker efter tror jag nog att du känner att din kropp också hellre vill ha mer rejäl mat nu än i somras.

5. Tugga maten noga

Det här tipset har vi hört förut, och det kan bero på att det är så viktigt. Ju bättre tuggad maten är när den kommer ner till magsäcken, desto lättare blir det för magen och tarmarna att spjälka och ta upp näringen. Sikta på 30 tuggor per tugga. Jag ligger själv kring 20-25, men när jag tittar mig omkring på lunchrestauranger ser jag snarare 10-15 tugg per tugga. Hur många tugg kommer du normalt upp i? Räkna och häpna!

6. Drick små klunkar hett vatten mellan tuggorna

Det kan göra underverk för matsmältningen. Skippa isvattnet, alltså! Det släcker matsmältningselden. Att ha som regel att alltsomoftast dricka varmt snarare än kallt vatten håller elden igång.

7. Ät inte för snabbt – men inte heller för sakta

Matsmältningen är pigg cirka 30 minuter.

8. Vila gärna en stund efter maten

Låt matsmältningen få arbeta ett tag i lugn och ro.

9. Ät den största måltiden mellan kl 10 och 14, som är pittatid

Då är vår matsmältning som starkast. Till middag kan det räcka med lite soppa eller något lättare.

10. Ät inte middag efter kl 18

Klockan 18 går vi in i kaphatid, då är matsmältningen som långsammast. På natten går också matsmältningen ner på lågvarv.


Så hur vet du då om du har ama? Här är några symptom som du kan hålla koll på:


– en tung och slö känsla i kroppen

– gaser och svullen mage efter att du har ätit

– problem med korttidsminnet

– Du blir ofta förkyld och liknande

– Illamående

– Halsbränna

– Stelhet i kroppen

– Trötthet och utmattning

– Domningar i kroppsdelar

– Yrsel

– Övervikt

– Nedstämdhet

Om du känner av ett par eller några av symptomen ovan skulle jag råda dig att uppsöka en ayurvedisk hälsorådgivare för individuell konsultation, råd och rekommendationer. Här kan du läsa om hur en ayurvedisk hälsokonsultation med pulsdiagnostik går till.


Här är ett recept på termosgryta för en person:

1/3 dl basmatiris

2/3 dl mungbönor

1/2 tsk senapsfrön

1 nypa hing

1/2-1 tsk hela spiskumminfrön

4 dl vatten

1/2-1 tsk malen gurkmeja

1/2-1 tsk malen koriander

1/2-1 tsk malen spiskummin

1/2-1 tsk malen ingefära

salt efter smak

ghee, kokosolja eller rapsolja

1 dl lättkokta grönsaker, så som spenat, tomat eller squash

Gör så här:

Lägg mungbönor + ris i blöt över natten. På morgonen: fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön i lite ghee eller kokos- eller rapsolja. Häll av och skölj bönorna+riset. Låt fräsa någon minut tillsammans med kryddorna. Häll på vatten. Låt koka upp och sedan småkoka i 20 minuter. Häll i resten av kryddorna, rör om. Häll i grönsakerna. Rör om och låt koka upp. Häll den kokande grytan i din mattermos. Om cirka 4 timmar är grytan färdig att äta!

Smaklig måltid!

Tia Jumbe vid Vinterviken i Stockholm, augusti 2017. Foto: Birgitta Orbring

Tia Jumbe är författare, ayurvedisk hälsorådgivare, yogalärare och journalist. Hon brinner för yoga och hälsa och har skrivit flera böcker i ämnet. De senaste två kom i våras: Boosta hud & hår med naturens näringsbomber, och Boosta din hälsa med naturens superfoods. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg