Terapi mot klimatångest får kritik – ”Dåligt för klimatet, men bra för bidragsentreprenörerna”

Tidigare har det avslöjats att Studiefrämjandet i Luleå har fått hundratusentals kronor i bidrag för ett projekt som kallas ”BeChange – klimatbanta med klimatångestterapi”. I projektet fick 21 personer kunskaper i hur de kan minska sin klimatpåverkan. En sådan kunskap var att ”banta på biffen” och med hjälp av klimatångestterapi. För detta projekt fick Studiefrämjandet 817 164 kronor, skriver Kristianstadsbladet.

Fram till 2023 har regeringen beviljat 16 miljarder för Klimatklivet, som ska ge stöd till lokala klimatinvesteringar via Naturvårdsverket.

Via Klimatklivet har Skurups kommun fått 400 000 kronor till konsulter och workshops som skulle hantera matsvinnet i skolorna. Bland annat lärde sig personalen att lägga upp mindre mat på tallrikarna, enligt Kristianstadsbladet.

Slöseriombudsmannen skriver att Studiefrämjandet i Luleå nu har inlett steg två i klimatångestterapin, ett så kallat intensivprogram i koldioxidbantning. Klimatklivet bidrar med 644 000 kronor och Luleå kommun med 50 000 kronor.

Studiefrämjandet redovisar dock inte vad projektet har kostat eller vad man har fått i bidrag. Det står i slutrapporten, påpekar Slöseriombudsmannen, att det är ett ”miljonprojekt”. De som bidragit med stöd är Studiefrämjandet, Luleå kommun, Earth och Naturvårdsverket/Klimatklivet i samarbete med Energikontor Norr och Luleå Tekniska Universitet. Region Norrbotten har också varit med och betalat.

Slöseriombudsmannen skriver att klimatångesterapin sprider sig över hela landet. Klimatklivet har beviljat Studiefrämjandet i Sörmland 455 000 kronor för ett liknande projekt. Kursen kommer att vara i Eskilstuna.

Konjunkturinstitutet har tidigare kritiserat regeringens satsningar rörande Klimatklivet.

”Konjunkturinstitutet har påkallat allvarliga brister i utformningen av tidigare investeringsstöd, inte minst på grund av bristande kostnadseffektivitet och additionalitet. Klimatklivet kan tidigarelägga verksamma åtgärder, men kan även innebära kostsamma satsningar på åtgärder vilka sannolikt ändå skulle genomföras”, skriver man i en kommentar till vårbudgeten 2018.

Riksrevisionen hade följande att säga om Klimatklivet:

”Riksdagen har konstaterat att regeringen i budgeten för 2017 valde att förlänga och höja anslagen till Klimatklivet utan att programmet var utvärderat, samtidigt som utsläppsminskningarna av växthusgaser hade avstannat.”

Enligt de som står bakom klimatterapiprojektet har det dock varit en succé. Deltagarna hade minskat sina utsläpp med fem ton per person. I själva projektet ges ingen klimatkatastrofinformation. Man lägger fokus på hur olika val påverkar och vilka klimatsmarta lösningar som finns samt hur olika livsstilar kan se ut.

Slöseriombudsmannen riktar hård kritik mot klimatångesterapin och tycker att det är slöseri med skattebetalarnas pengar.

”Om man istället för ett projekt i klimatångestterapi hade lagt pengarna på att köpa utsläppsrätter hade man plockat bort 20 000 ton utsläpp från marknaden. Man hade alltså fått nästan tvåhundra gånger mer för pengarna om man lagt dem på utsläppsrätter istället”, skriver Slöseriombudsmannen.

I projektbeskrivningen för ”BeChange – klimatbanta med klimatångestterapi” står det att de ”mentala verktygen tar deltagarna från ett tillstånd av miljöångest till en känsla av hopp och framtidstro”. Efter kursen kände 30 procent större hoppfullhet.

Slöseriombudsmannen tycker att man får det intrycket att det inte är minskade utsläpp som är viktigast i klimatpolitiken utan snarare åtgärderna i sig. ”Dåligt för klimatet, men bra för bidragsentreprenörerna.”