loading




Nära 1,4 miljoner barn som är akut undernärda riskerar att dö av svält i år i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen, enligt FN:s barnfond Unicef. Bilden är tagen på en klinik i Maiduguri i Nigeria.  Foto: Sunday Alamba/AP/TT-arkivbild
Nära 1,4 miljoner barn som är akut undernärda riskerar att dö av svält i år i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen, enligt FN:s barnfond Unicef. Bilden är tagen på en klinik i Maiduguri i Nigeria.  Foto: Sunday Alamba/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Svält i världen för första gången på sex år

Epoch Times

Människor dör av hunger i Sydsudan. Det är första gången som det anses råda svält någonstans i världen sedan 2011. Samtidigt befinner sig Somalia, Nigeria och Jemen i riskzonen.

Bakom FN-larmen finns utsatta samhällen som kämpar mot en gemensam nämnare: konflikt.

100 000 människor svälter och ytterligare en miljon beräknas befinna sig på gränsen till hungersnöd i Sydsudan, larmar flera FN-organ. Det är första gången som svält har deklarerats sedan Somalia 2011, då över en kvarts miljon människor dog. Dessutom anser FN att Jemen, Somalia och Nigeria befinner sig i riskzonen.

- Att fyra länder befinner sig på svältens rand saknar motstycke. Det är en fullkomlig katastrof, säger Anne Poulsen, Nordenchef för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Hungersnöd - svält i vardagligt tal - är en teknisk term som FN enbart använder när vissa nivåer av dödlighet, hunger och undernäring har uppnåtts, och det sker ganska sällan. Vad den innebär i praktiken är att människor nu dör av hunger i Sydsudan.

Inga skyldigheter

Att deklarera hungersnöd medför dock inga skyldigheter för FN eller andra organisationer, men det är ett sätt att väcka uppmärksamhet globalt.

Den gemensamma nämnaren som styrt de fyra länderna - tre i Afrika och ett på den Arabiska halvön - mot svältens rand är konflikt. Sydsudan har varit i krig sedan 2013, och striderna har gjort det svårt för människor att utöva sin huvudsakliga sysselsättning som jordbrukare. Extremistgruppen Boko Harams framfart har lett till liknande problem i nordöstra Nigeria, precis som al-Shabaabs härjningar i Somalia.

- Svält är en logisk följd av konflikt, i synnerhet när de pågått under längre tid. När människor befinner sig i situationer som hotar deras liv och levebröd har de svårt att utföra sitt arbete. Och det går inte att överleva på mathjälp för alltid, säger Victor Adetula, forskningschef på Nordiska Afrikainstitutet.

I några av länderna har konflikten förvärrat existerande problem. Redan före inbördeskriget var Jemen ett mycket fattigt land, som länge plågats av brist på vatten. Både Sydsudan och Somalia har drabbats av svår torka.

Olika åtgärder

För att bromsa utvecklingen krävs åtgärder på både kort och lång sikt. I närtid handlar det om akuta insatser från hjälporganisationer. På fredag står Norge värd för en givarkonferens som har i syfte att mobilisera större internationellt engagemang för de över 10,7 miljoner människor som bedöms vara i akut behov av humanitärt bistånd i länderna kring Tchadsjön, däribland Nigeria.

Men på lång sikt finns inga humanitära lösningar på politiska problem.

- För att situationen ska bli bättre gäller det att ta itu med konflikternas dynamik. Det krävs politiska lösningar som leder till fungerande styren som låter människor ta del av kollektiva nyttigheter. Om inte det fungerar så kommer konflikten tillbaka, och då kommer också hungersnöden att komma tillbaka, säger Victor Adetula.

(TT)

Stora hungerkatastrofer i världen

Etiopien: Upp till en miljon etiopier svalt ihjäl 1984-1985, vilket diktatorn Mengistu Haile Mariam förnekade i flera månader.
Kambodja: Upp till två miljoner människor dog av svält efter ett årtionde av konflikt, först under inbördeskriget 1970-1975 och sedan i efterdyningarna av den vietnamesiska invasionen 1979.
Kina: Mellan 10 miljoner och 30 miljoner människor dog som ett resultat av Mao Zedongs projekt "Stora språnget".
Nordkorea: 1995-1999 dog mellan 2,8 miljoner och 3,5 miljoner människor på grund av en kombination av översvämningar och regeringens politik i det slutna landet.
Somalia: 2011 drabbades landet av hungernöd som krävde 260 000 människoliv. År av torka har slagit hårt mot skördarna och konflikt har gjort det svårt för myndigheter att nå ut till samhällen i de södra delarna av landet.
Sovjetunionen: Upp till åtta miljoner människor dog till följd av Josef Stalins massiva industrialiseringsprogram i början av 1930-talet, då regeringen la beslag på spannmål för export.
Källa: Thomson Reuters Foundation

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading




Nära 1,4 miljoner barn som är akut undernärda riskerar att dö av svält i år i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen, enligt FN:s barnfond Unicef. Bilden är tagen på en klinik i Maiduguri i Nigeria.  Foto: Sunday Alamba/AP/TT-arkivbild
Nära 1,4 miljoner barn som är akut undernärda riskerar att dö av svält i år i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen, enligt FN:s barnfond Unicef. Bilden är tagen på en klinik i Maiduguri i Nigeria.  Foto: Sunday Alamba/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Svält i världen för första gången på sex år

Epoch Times

Människor dör av hunger i Sydsudan. Det är första gången som det anses råda svält någonstans i världen sedan 2011. Samtidigt befinner sig Somalia, Nigeria och Jemen i riskzonen.

Bakom FN-larmen finns utsatta samhällen som kämpar mot en gemensam nämnare: konflikt.

100 000 människor svälter och ytterligare en miljon beräknas befinna sig på gränsen till hungersnöd i Sydsudan, larmar flera FN-organ. Det är första gången som svält har deklarerats sedan Somalia 2011, då över en kvarts miljon människor dog. Dessutom anser FN att Jemen, Somalia och Nigeria befinner sig i riskzonen.

- Att fyra länder befinner sig på svältens rand saknar motstycke. Det är en fullkomlig katastrof, säger Anne Poulsen, Nordenchef för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).

Hungersnöd - svält i vardagligt tal - är en teknisk term som FN enbart använder när vissa nivåer av dödlighet, hunger och undernäring har uppnåtts, och det sker ganska sällan. Vad den innebär i praktiken är att människor nu dör av hunger i Sydsudan.

Inga skyldigheter

Att deklarera hungersnöd medför dock inga skyldigheter för FN eller andra organisationer, men det är ett sätt att väcka uppmärksamhet globalt.

Den gemensamma nämnaren som styrt de fyra länderna - tre i Afrika och ett på den Arabiska halvön - mot svältens rand är konflikt. Sydsudan har varit i krig sedan 2013, och striderna har gjort det svårt för människor att utöva sin huvudsakliga sysselsättning som jordbrukare. Extremistgruppen Boko Harams framfart har lett till liknande problem i nordöstra Nigeria, precis som al-Shabaabs härjningar i Somalia.

- Svält är en logisk följd av konflikt, i synnerhet när de pågått under längre tid. När människor befinner sig i situationer som hotar deras liv och levebröd har de svårt att utföra sitt arbete. Och det går inte att överleva på mathjälp för alltid, säger Victor Adetula, forskningschef på Nordiska Afrikainstitutet.

I några av länderna har konflikten förvärrat existerande problem. Redan före inbördeskriget var Jemen ett mycket fattigt land, som länge plågats av brist på vatten. Både Sydsudan och Somalia har drabbats av svår torka.

Olika åtgärder

För att bromsa utvecklingen krävs åtgärder på både kort och lång sikt. I närtid handlar det om akuta insatser från hjälporganisationer. På fredag står Norge värd för en givarkonferens som har i syfte att mobilisera större internationellt engagemang för de över 10,7 miljoner människor som bedöms vara i akut behov av humanitärt bistånd i länderna kring Tchadsjön, däribland Nigeria.

Men på lång sikt finns inga humanitära lösningar på politiska problem.

- För att situationen ska bli bättre gäller det att ta itu med konflikternas dynamik. Det krävs politiska lösningar som leder till fungerande styren som låter människor ta del av kollektiva nyttigheter. Om inte det fungerar så kommer konflikten tillbaka, och då kommer också hungersnöden att komma tillbaka, säger Victor Adetula.

(TT)

Stora hungerkatastrofer i världen

Etiopien: Upp till en miljon etiopier svalt ihjäl 1984-1985, vilket diktatorn Mengistu Haile Mariam förnekade i flera månader.
Kambodja: Upp till två miljoner människor dog av svält efter ett årtionde av konflikt, först under inbördeskriget 1970-1975 och sedan i efterdyningarna av den vietnamesiska invasionen 1979.
Kina: Mellan 10 miljoner och 30 miljoner människor dog som ett resultat av Mao Zedongs projekt "Stora språnget".
Nordkorea: 1995-1999 dog mellan 2,8 miljoner och 3,5 miljoner människor på grund av en kombination av översvämningar och regeringens politik i det slutna landet.
Somalia: 2011 drabbades landet av hungernöd som krävde 260 000 människoliv. År av torka har slagit hårt mot skördarna och konflikt har gjort det svårt för myndigheter att nå ut till samhällen i de södra delarna av landet.
Sovjetunionen: Upp till åtta miljoner människor dog till följd av Josef Stalins massiva industrialiseringsprogram i början av 1930-talet, då regeringen la beslag på spannmål för export.
Källa: Thomson Reuters Foundation

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024