loadingUnder pandemin har det skett en stor minskning av patienter som har fått vård. Foto: Sharon McCutcheon/Pixabay
Under pandemin har det skett en stor minskning av patienter som har fått vård. Foto: Sharon McCutcheon/Pixabay
Inrikes

Stor minskning av patienter som fått vård under pandemin

Lotta Svedin

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar påverkats. Däremot har hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering som myndigheten har gjort.

Socialstyrelsen har analyserat hur covid-19-pandemin har påverkat följsamheten till nationella riktlinjer för 15 vårdområden. Myndigheten har undersökt i hur stor utsträckning patienter har fått ett urval högt prioriterade vårdinsatser under 2020.

– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

– Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar.

Hur mycket de olika undersökta vårdområdena har påverkats varierar och det är stor skillnad mellan olika regioner. Generellt har patienter kunnat få akuta insatser medan årliga läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat mer, enligt Socialstyrelsen.

Några områden där kontrollerna av personer med kroniska sjukdomar minskat märkbart är astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och diabetes. Det har även gjorts betydligt färre demensutredningar.

– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras, säger avdelningschef Natalia Borg i ett uttalande.

Utvärderingen visar också att det finns områden där vårdinsatserna generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett sådant exempel är hjärtsjukvården. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom. Utvärderingen visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under 2020, uppger Socialstyrelsen.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingUnder pandemin har det skett en stor minskning av patienter som har fått vård. Foto: Sharon McCutcheon/Pixabay
Under pandemin har det skett en stor minskning av patienter som har fått vård. Foto: Sharon McCutcheon/Pixabay
Inrikes

Stor minskning av patienter som fått vård under pandemin

Lotta Svedin

Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar påverkats. Däremot har hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering som myndigheten har gjort.

Socialstyrelsen har analyserat hur covid-19-pandemin har påverkat följsamheten till nationella riktlinjer för 15 vårdområden. Myndigheten har undersökt i hur stor utsträckning patienter har fått ett urval högt prioriterade vårdinsatser under 2020.

– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

– Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar.

Hur mycket de olika undersökta vårdområdena har påverkats varierar och det är stor skillnad mellan olika regioner. Generellt har patienter kunnat få akuta insatser medan årliga läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat mer, enligt Socialstyrelsen.

Några områden där kontrollerna av personer med kroniska sjukdomar minskat märkbart är astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och diabetes. Det har även gjorts betydligt färre demensutredningar.

– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras, säger avdelningschef Natalia Borg i ett uttalande.

Utvärderingen visar också att det finns områden där vårdinsatserna generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett sådant exempel är hjärtsjukvården. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom. Utvärderingen visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under 2020, uppger Socialstyrelsen.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024