loadingEn lag om restaurering av natur har fått tummen upp. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
En lag om restaurering av natur har fått tummen upp. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Inrikes

Splittring i synen på EU:s våtmarkslag

Marcus Lindström

Lantbrukarnas riksförbund och Naturskyddsföreningen är splittrade i synen på det omstridda lagförslaget om naturrestaurering – som kan få stora konsekvenser för svenskt lantbruk.

– Det här är den största förändringen av svenskt jord- och skogsbruk under vår generation, säger Magnus Kindbom vid LRF Skogsägarna.

Förslaget, som handlar om det som kommit att kallas "naturrestaurering", spänner över flera områden och handlar om hur EU-länderna ska återställa sin natur. Bland annat ingår återställning av våtmarker, förändrad sammansättning av skog och fler grönområden.

Den svenska regeringen är emot lagförslaget, då den anser att det "för långtgående" påverkar Sverige – som har stor skogsareal. På tisdagen röstades EU-förslaget trots det igenom vid ett miljöministermöte i Luxemburg.

"Behövs lagstiftning"

Naturskyddsföreningen är starkt positiv till den föreslagna lagen, och kallar den "enormt viktig".

– Generellt är vi glada över att natur restaureras eftersom vi befinner oss mitt i en naturkris. Läget är akut och det behövs lagstiftning, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

– Det cirkulerar många missuppfattningar kring lagen, bland annat att den kommer bli detaljstyrd från Bryssel. Det kommer vara upp till varje land att upprätta restaureringsplaner, och då kommer länderna själva att få bestämma hur de ska uppnå målen.

Karin Lexén anser att ursprungsförslaget dock förhandlats i "negativ riktning", under processen i EU.

– Förslaget har blivit mer urvattnat, och medlemsländerna har fått en större flexibilitet med fler undantag. Det tycker vi så klart är dåligt, säger hon.

LRF kritiskt

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har en betydligt mindre positiv bild av lagförslaget. Förbundet hör till dess kritiker och varnar för stora negativa konsekvenser om lagen antas, både vad gäller ekonomi, arbetsmarknad och lantbruk. Lagen riskerar att kosta svenska skattebetalare hundratals miljarder kronor på längre sikt om den blir verklighet, hävdar man.

– I grunden är vi positiva till arbetet med restaurering. Men det förslag som nu ligger är vi kritiska till. Svenska myndigheter har gjort en konsekvensanalys där cirka 20 procent av jordbruksmarken och tio procent av skogsbruksmarken i Sverige kommer påverkas, säger Magnus Kindbom, chef vid LRF Skogsägarna.

– Nu ställer man krav att vi ska gå tillbaka till att ha naturområden som de var under förindustriell tid. Det betyder bland annat att vi inte kan bruka mark, och tvingas återställa betesmarker i områden i Sverige där djuren inte är kvar.

Fortsatt förhandling

Samtidigt är lagförslaget långt från i hamn. Nästa anhalt är EU-parlamentet, där dess öde för närvarande är högst oklart. Därefter ska förslaget slutgiltigt förhandlas – och kompromissas – mellan ministerrådet och parlamentet.

Conny Jacobson, handläggare vid Naturvårdsverkets naturavdelning, säger att det är för tidigt att bedöma vad konsekvenserna blir.

– Alla vet att det är en lagstiftningsprocess som inte är klar ännu. Det kan bli så att lagen ändras ganska mycket på en punkt och ganska lite på en annan punkt, och det kan spela stor roll för Sverige.

(TT)

Naturrestaurering i EU

(TT)

EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.

Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.

"När vi återställer naturen tillåter vi den att förse oss med ren luft, rent vatten och rent mat och vi gör det möjligt för den att skydda oss från det värsta i klimatkrisen", sade klimatansvarige exekutive vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i ett pressmeddelande om lagen.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn lag om restaurering av natur har fått tummen upp. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
En lag om restaurering av natur har fått tummen upp. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Inrikes

Splittring i synen på EU:s våtmarkslag

Marcus Lindström

Lantbrukarnas riksförbund och Naturskyddsföreningen är splittrade i synen på det omstridda lagförslaget om naturrestaurering – som kan få stora konsekvenser för svenskt lantbruk.

– Det här är den största förändringen av svenskt jord- och skogsbruk under vår generation, säger Magnus Kindbom vid LRF Skogsägarna.

Förslaget, som handlar om det som kommit att kallas "naturrestaurering", spänner över flera områden och handlar om hur EU-länderna ska återställa sin natur. Bland annat ingår återställning av våtmarker, förändrad sammansättning av skog och fler grönområden.

Den svenska regeringen är emot lagförslaget, då den anser att det "för långtgående" påverkar Sverige – som har stor skogsareal. På tisdagen röstades EU-förslaget trots det igenom vid ett miljöministermöte i Luxemburg.

"Behövs lagstiftning"

Naturskyddsföreningen är starkt positiv till den föreslagna lagen, och kallar den "enormt viktig".

– Generellt är vi glada över att natur restaureras eftersom vi befinner oss mitt i en naturkris. Läget är akut och det behövs lagstiftning, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

– Det cirkulerar många missuppfattningar kring lagen, bland annat att den kommer bli detaljstyrd från Bryssel. Det kommer vara upp till varje land att upprätta restaureringsplaner, och då kommer länderna själva att få bestämma hur de ska uppnå målen.

Karin Lexén anser att ursprungsförslaget dock förhandlats i "negativ riktning", under processen i EU.

– Förslaget har blivit mer urvattnat, och medlemsländerna har fått en större flexibilitet med fler undantag. Det tycker vi så klart är dåligt, säger hon.

LRF kritiskt

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har en betydligt mindre positiv bild av lagförslaget. Förbundet hör till dess kritiker och varnar för stora negativa konsekvenser om lagen antas, både vad gäller ekonomi, arbetsmarknad och lantbruk. Lagen riskerar att kosta svenska skattebetalare hundratals miljarder kronor på längre sikt om den blir verklighet, hävdar man.

– I grunden är vi positiva till arbetet med restaurering. Men det förslag som nu ligger är vi kritiska till. Svenska myndigheter har gjort en konsekvensanalys där cirka 20 procent av jordbruksmarken och tio procent av skogsbruksmarken i Sverige kommer påverkas, säger Magnus Kindbom, chef vid LRF Skogsägarna.

– Nu ställer man krav att vi ska gå tillbaka till att ha naturområden som de var under förindustriell tid. Det betyder bland annat att vi inte kan bruka mark, och tvingas återställa betesmarker i områden i Sverige där djuren inte är kvar.

Fortsatt förhandling

Samtidigt är lagförslaget långt från i hamn. Nästa anhalt är EU-parlamentet, där dess öde för närvarande är högst oklart. Därefter ska förslaget slutgiltigt förhandlas – och kompromissas – mellan ministerrådet och parlamentet.

Conny Jacobson, handläggare vid Naturvårdsverkets naturavdelning, säger att det är för tidigt att bedöma vad konsekvenserna blir.

– Alla vet att det är en lagstiftningsprocess som inte är klar ännu. Det kan bli så att lagen ändras ganska mycket på en punkt och ganska lite på en annan punkt, och det kan spela stor roll för Sverige.

(TT)

Naturrestaurering i EU

(TT)

EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.

Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.

"När vi återställer naturen tillåter vi den att förse oss med ren luft, rent vatten och rent mat och vi gör det möjligt för den att skydda oss från det värsta i klimatkrisen", sade klimatansvarige exekutive vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i ett pressmeddelande om lagen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024