Sommarlovet firades

Jag var nyligen ute på ett uppdrag och passerade en skolgård. Jag väljer att inte nämna vilken, för jag förstår och är helt säker på att ansvariga inte serverade dagens lunch av ondo. Tanken var säkerligen precis tvärtom, vuxenvärlden på skolan ville uppmuntra eleverna en solig fredag i juni då sommarlovet närmar sig med stormsteg kommande vecka.

Jag kunde inte låta bli att stanna upp och analysera en stund, även ta lite bilder i smyg och fråga några elever om deras intag.

Snittet jag kunde se per person var ca 2 korvar med bröd, ketchup, senap och rostad lök, 2-3 glas saft och en glasstrut. Saften var det för övrigt fri tillgång på och ett gäng killar jag pratade med berättade att de drack runt 4-5 glas per person. Solen gassade och det var varmt så törsten måste släckas. Vatten fanns inte som alternativ vad jag kunde se.

Många dagar att fira

Det här är absolut ingen ovanlig syn, inte alls, det förekommer precis överallt runtom i Sverige, inte bara i juni utan också många andra dagar på året. Våra barn serveras både sunk och sött på tok för ofta och nej, det är inte vid enstaka tillfällen som många vill påstå.

Vi ser det både vid friluftsdagar, till jul och lucia, till påsk, i vårsolen, till skolavslutning, till halloween, på fritidsavdelningen, på hemkunskapen, i vardagsmaten i skolrestaurangen, i skolkafeterian, på idrottsdagar, på kanelbullens dag, på semlans dag, på pannkakans dag, på öppna hus, på friluftsdagar och givetvis alla dessa gånger då annat ska firas. Kanske för att fira en framgång i matematiken eller i svenskan.

Vem tar ansvar för elevernas hälsa?

Hur mycket socker innehöll då dagens lunch i runda tal? Lågt räknat ca 20-25 sockerbitar/elev och högt räknat 35-40 sockerbitar/elev, antal glas saft avgjorde mest. Enligt WHO’s uppsatta mål bör en elev i den åldern få i sig max 6 sockerbitar per DAG (det här var en måltid).

Lågt räknat ca 20-25 sockerbitar/elev. Enligt WHO’s mål bör en elev i den åldern få i sig max 6 sockerbitar per DAG.

Skollagen säger att skolan bör följa Livsmedelsverkets rekommendationer som lutar sig mot svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverket stöttar WHO’s uppsatta mål. Huvudman (kommunen) ska säkra att Livsmedelsverkets ’Bra mat för skolan’ följs av skolan. Den här kommunen har dessutom en tydlig, bra kostpolicy med ett eget stycke om socker. Men någonstans på vägen går det fel, frågan faller mellan stolarna, kunskapen brister.

Om de lyckades den här dagen? Knappast. Det var inte mycket näring i den maten, istället serverades sunk och socker i överflöd som ställer till det rejält i de unga växande kropparna. Kroppar som vi alla förstår behöver näringsriktig kost!

En del tycker säkert att jag överdriver, det får de tycka, men någon måste reagera och slå näven i bordet och fråga var kunskapen finns och vem som säkerställer att våra barn får den näring de behöver och har rätt till. Vem inom skolan tar ansvar för våra barns hälsa och vem ser till att skollagen följs? Hur kontrollerar huvudman eller Livsmedelsverket att sådant här inte förekommer?

Hur kan man göra annorlunda?

För det första så tänker jag att en härlig och gemensam dag i solen inte behöver hänga samman med osunda intag, det kan likväl vara en rolig aktivitet, en femkamp eller dans på skolgården och näringsriktig lunch inne i skolmatsalen.

Att det ska uppmuntras med saft och glass är så uttjatat och ytterst vanligt för våra ungdomar och jag är helt övertygad om att vi planterar finare minnen genom ett engagemang, en rolig aktivitet och samhörighet istället.

Barn och ungdomar älskar när vi vuxna engagerar oss och hittar på saker, vi borde inte alltid behöva gömma oss bakom socker vid festliga tillfällen.

Bjuda festligt

Men om man nu vill ha fokus på maten ute på skolgården, vilket såklart är jättemysigt och trevligt, så tänker jag så här:

Servera i byttor så att de får möjlighet att ösa på med olika färger av allt som växtriket har att ge. Mycket färger gör oss glada.

Fram med grillarna och bjud på schyssta hamburgare med en massa härliga grönsaker till. Servera i byttor så att de får möjlighet att ösa på med olika färger av allt som växtriket har att ge. Mycket färger gör oss glada.

Utöka med en billig och mättande coleslaw eller pizzasallad som de allra flesta gillar. Servera alltid vatten och piffa istället upp det med lite färgglatt från växtriket, typ frysta bär, myntablad, basilika eller citron.

Som ett extra trevligt och färgglatt inslag kan man avsluta med en smoothie, kaneläpplen eller en liten fruktsallad. De allra flesta älskar både smoothie och fruktsallad och för de som inte gillar, backa upp med halvor av banan eller äpple.

Självklart tar denna lunch något mer tid än korv med bröd, kostar såklart mer, men å andra sidan gör ju en vanlig skollunch det också. Ett tips är att ta elever till hjälp, många älskar att få vara med och fixa i köket, säkert så även intresserade lärare. Det finns oftast ett gäng lärare på skolan som har hälsa som intresse bara man slänger ut frågan.

”Barn har rätt till bra hälsa”

Tiden känns inne nu att modernisera lite i skolornas firande. Bort med sunkigt, näringslöst och socker, och fram med fräscht, färgrikt och sådant som ger våra barn rätt energi och näring. Ja, precis så som det står i skollagen att det bör se ut, där man hänvisar till svenska näringsrekommendationer, livsmedelsverkets rekommendationer och oftast kommuners egna kostpolicys. Och att ’Barn har rätt till bra hälsa’ kan vi faktiskt även läsa i barnkonventionen artikel 24.

Susanna Almström är friskvårdskonsulent och hälsopedagog och har arbetat med ungas hälsa i över 20 år. Genom Hälsofrämjandet och Korpen Haninge jobbar hon för mer fysisk rörelse hos barn och unga, bättre skolmat och en förändrad inställning till socker. Enligt WHO är det tillsatta sockret ett stort hot mot vår hälsa. Hennes mål är att informera och inspirera till att bli mer sockersmart, utan pekpinnar. Läs mer i Facebook-grupperna En sockersmart skola, Fredagsfys Sverige och Smoothiens dag 2/2 och på instagram: sockersmart och fredagsfyssverige.

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen