Sockersmart: Energiburken har tågat in och tagit vattenflaskans plats
Inspiration till att bli mer sockersmart


En tredjedel av gymnasieeleverna dricker energidrycker flera gånger i veckan, enligt en ny studie. Dryckerna har blivit ett hälsoproblem och det behöver dras gränser. Hälsopedagogen Susanna Almström berättar här hur hon arbetar för en förändring.

Energidrycker har de senaste åren exploderat och det är ingen ovanlig syn idag att den förtärs av både barn och ungdomar. I mitt yrke jobbar jag ofta nära eleverna och har många och förtroendegivande samtal. Energidrycker har kommit att bli ett av de vanligaste ämnena vi språkar om.

Ny törstsläckare

Befinner jag mig på en skola tidig morgon är det absolut ingen ovanlig syn att det sitter en färgglad burk i händerna på elever som anländer till skolan, en utveckling som skrämmer mig massor. Vattenflaskorna vi kunde se för 15 - 20 år sedan hos var och varannan elev blir mer ovanlig, många elever berättar att de aldrig dricker vatten, söta drycker är deras dagliga törstsläckare.

Läkare runt om i landet har börjat larma om att akutmottagningarna allt oftare får in ungdomar med obehagliga symptom som bröstsmärtor, yrsel, oregelbundna hjärtslag och oro.

Enligt Sveriges Bryggerier så har energidrycker ökat med 44 % från 2014 till 2017, förra året såldes drygt 50 miljoner liter, en burk rymmer vanligen 33 cl eller 50 cl, det innebär i praktiken över 100 miljoner burkar.

Foto: Eva Sagerfors

Hälsoproblem

Energidrycker är söta drycker, liknande läsk som ofta både innehåller koffein, taurin och socker eller sötningsmedel. Alla ämnen var för sig vet vi att de inte bör överkonsumeras och vi vet inte mycket om hur cocktaileffekten påverkar våra kroppar i längden.

En enda energidryck kan innehålla flera koppar kaffe i koffeinmängd och även innehålla tre gånger så mycket socker mot vad våra kroppar klarar av per dag i belastning (enligt WHO:s uppsatta mål).

Det finns studier som visar på stora risker med drycken, läkare runt om i landet har börjat larma om att akutmottagningarna allt oftare får in ungdomar med obehagliga symptom som bröstsmärtor, yrsel, oregelbundna hjärtslag och oro.

Livsmedelsverket varnar för att koffein i stora mängder kan ge sömnproblem, huvudvärk, ångest mm. De skriver också att energidrycker kan ge obehag och ohälsa samt att man bör undvika dem när man tränar eller anstränger sig fysiskt. Vissa märken har dessutom egna texter på produkten där det varnas för höga mängder koffein, att drycken är till för friska personer över 18 år och att du bör kontakta läkare innan förtäring om du är gravid, ammar, är sjuk eller behandlas med läkemedel.

Åtgärder behövs

Vi i vuxenvärlden vet så pass mycket och de allra flesta håller nog med om att överkonsumtion ofta sker och att det inte är bra, då kan man undra varför inte mer görs. Det är inte sällan jag hör både lärare och rektorer beklaga sig över energidryckers negativa effekter på eleverna.

Syftet blir att informera om energidrycker och dess effekt men att samtidigt inspirera till att dricka mer vatten och förstå vinsterna med det.

Vi är många människor som ser och bevittnar, men det är ingen som tar problematiken på allvar och tar nästa steg. Själv har jag oroats länge och kände att jag ville göra en egen liten studie för att få ett hum om hur det verkligen kan se ut. Studien får helt enkelt bli mitt första bidrag till att försöka få till förändring och skapa debatt. Jag kommer även att använda den för att försöka få bidrag av kommuner för att jobba vidare med projekt där målgruppen är äldre barn och ungdomar.

Syftet blir att informera om energidrycker och dess effekt men att samtidigt inspirera till att dricka mer vatten och förstå vinsterna med det.

Vad sa då svaren?

En tredjedel dricker energidryck flera gånger i veckan

525 gymnasieelever svarade på enkäten, 43 % flickor och 57 % pojkar.

1. Hur ofta skulle du uppskatta att du dricker energidrycker?

A. Varje dag el några gånger i veckan: 35 %

B. Några gånger i månaden: 31 %

C. Några gånger per år el aldrig: 34 %

2. Hur många burkar dricker du per tillfälle?

I samtliga grupper uppgavs att det vanliga intaget låg på 1–2 burkar/tillfälle, några få procent drack 3–5 burkar/tillfälle.

3. Varför dricker du energidryck?

A. För att det är gott: 56 %

B. För att få någon effekt: 23 %

C. För att det släcker törsten: 21 %

4. Vilka upplevda effekter får du av energidryck? Här skrev eleverna effekterna själva. (fler svar kunde lämnas därav procenten)

A. Jag blir pigg: 49 %

B. Jag får inga effekter: 33 %

C. Jag blir speedad: 19 %

D. Jag blir glad: 17 %

E. Jag blir koncentrerad: 15 %

F. Jag får huvudvärk: 3 %

G. Jag blir okoncentrerad: 3 %

H. Övriga svar var under 1 %

5. Övriga tankar och kommentarer kring energidryck? (165 svar)

Överlägset vanligaste svaret var att man visste att det var dåligt för kroppen men att det var svårt att sluta. Det skrevs flera kloka svar om att de borde förbjudas, höjas åldersgräns och att det borde pratas mer om de negativa effekterna.

En elev beskrev om hur hen hade druckit energidryck varje dag under en period och mått dåligt och därav hamnat på hjärtundersökningar, hen har själv slutat att dricka och försöker idag påverka sina kompisar att göra detsamma.

En elev beskrev om hur hen hade druckit energidryck varje dag under en period och mått dåligt och därav hamnat på hjärtundersökningar, hen har själv slutat att dricka och försöker idag påverka sina kompisar att göra detsamma.

Det framkommer också att många elever använder energidrycker i samband med träning för att orka mer, något som livsmedelsverket starkt avråder ifrån.

Arbetet framåt

Jag blev inte förvånad över att det är 35 % som dagligen eller flera gånger i veckan dricker 1 - 2 energidrycker, dock triggar det mig så pass mycket att jag absolut känner att jag måste jobba vidare med frågan.

 

Det som ger mig förhoppningar är att så många ungdomar verkar ha kunskap om att det inte är bra för kroppen men att de har svårt att komma ur beroendet, här kommer En sockersmart skola in och kan göra massor. Nu håller vi tummarna för att jag och mina kolleger får möjlighet att jobba vidare med projekt som gör att vi i framtiden får se mer av vattenflaskan, samt att regeringen inom kort klubbar igenom en åldersgräns på 18 år.

Nya bloggen Sockersmart

Det finns inga som helst positiva effekter av tillsatt socker. Enligt WHO så är tillsatt socker en av de allra största hälsoriskerna vi idag utsätter oss för, framförallt barn och ungdomar far illa av överkonsumtion. I den här bloggen ska vi bl.a. bena ut hur jag tänker kring ett sockersmart liv, hur sockerkonsumtionen ser ut idag, vad WHO har för uppsatta mål, hur våra kroppar reagerar, men det allra viktigaste, inspireras så att du själv kan uppnå ett sockersmart liv och hitta de bättre alternativen.

Hälsopedagogen Susanna Almström arbetar bland annat med En sockersmart skola. Hon vill informera och ge de unga hälsosamma alternativ. Foto: Susanna Almström

Susanna Almström är friskvårdskonsulent och hälsopedagog och har arbetat med ungas hälsa i över 20 år. Genom Hälsofrämjandet och Korpen Haninge jobbar hon för mer fysisk rörelse hos barn och unga, bättre skolmat och en förändrad inställning till socker. Enligt WHO är det tillsatta sockret ett stort hot mot vår hälsa. Hennes mål är att informera och inspirera till att bli mer sockersmart, utan pekpinnar. Läs mer i Facebook-grupperna En sockersmart skola, Fredagsfys Sverige och Smoothiens dag 2/2 och på instagram: sockersmart och fredagsfyssverige.