loading
Inrikes

Snart blir 11 miljarder ogiltiga

Epoch Times

Om en månad tappar drygt 11 miljarder kronor sitt värde i butikerna. Så mycket finns kvar i omlopp av de sedlar och mynt som blir ogiltiga sista juni.

– Det är ungefär som väntat, säger Christina Wejshammar på Riksbanken.

De nya sedlarna och mynten har redan börjat fylla plånböcker, sparbössor och madrasser runt om i landet. Men det börjar bli bråttom att handla för de gamla kontanterna.

Enligt Riksbankens senaste beräkning finns 9,2 miljarder kronor i gamla sedlar och 1,9 miljarder kronor i gamla mynt kvar ute i samhället. En rätt rimlig siffra, konstaterar Christina Wejshammar, som är chef för Riksbankens avdelning för betalningssystem och kontanter.

– För sedlarna har det varit ett ganska jämnt flöde och de kan ju lösas in på bank i ytterligare ett år efter den sista juni, säger hon till TT.

Även gamla femkronor och enkronor blir ogiltiga den 30 juni. Foto: TT-arkivbild

– Men en del av de här mynten gavs ju ut på 1800-talet, så det är inte rimligt att tro att vi ska få in alla.

Bankerna har hanterat den stora omställningen lite olika. Den senaste tiden har vissa banker dock tagit bort avgiften för att ta emot mynt. Dessutom har antalet kontor som hanterar kontanter ökat.

– Vi rekommenderar att man i första hand handlar upp mynten man har kvar, säger Christina Wejshammar.

– Men har man mycket mynt får man vända sig till sin bank och sätta in dem på sitt konto.

(TT)

Gamla kontanter / Mynt- och sedelbytet

Gamla kontanter som finns kvar i omlopp

Sedlarna som blir ogiltiga är de äldre 100- och 500-lapparna, det vill säga med Carl von Linné respektive Karl XI på framsidan.

På myntsidan handlar det om de gamla 1-, 2- och 5-kronorna.

Sedan i oktober 2015 har Riksbanken fått in 52 miljarder kronor av de gamla kontanterna. Fortfarande finns dock omkring 11 miljarder kronor kvar i omlopp:

100-kronorssedlar till ett värde av 1,815 miljarder kronor.

500-kronorssedlar: 7,342 miljarder kronor.

1-kronor: 1,011 miljarder kronor.

2-kronor: 8 miljoner kronor.

5-kronor: 903 miljoner kronor.

På Riksbankens sajt myntkartan.se går det att hitta närmaste plats för att sätta in gamla mynt.

Källa: Riksbanken.

 

Kronologi över mynt- och sedelbytet

Oktober 2015: De nya 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna lanserades.

Juni 2016: De gamla 20-, 50- och 1 000-kronorssedlarna slutade gälla.

Oktober 2016: Lansering av nya en-, två- och femkronor, samt av 100- och 500-kronorssedlarna.

30 Juni 2017: Gamla en-, två- och femkronor slutar att gälla som betalningsmedel, liksom de gamla 100- och 500-kronorssedlarna.

31 augusti 2017: Sista dagen att sätta in de gamla mynten på sin bank.

30 juni 2018: Sista dagen att sätta in de gamla sedlarna. Därefter tar endast Riksbanken emot de gamla 100- och 500-lapparna.

Källa: Riksbanken.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Snart blir 11 miljarder ogiltiga

Epoch Times

Om en månad tappar drygt 11 miljarder kronor sitt värde i butikerna. Så mycket finns kvar i omlopp av de sedlar och mynt som blir ogiltiga sista juni.

– Det är ungefär som väntat, säger Christina Wejshammar på Riksbanken.

De nya sedlarna och mynten har redan börjat fylla plånböcker, sparbössor och madrasser runt om i landet. Men det börjar bli bråttom att handla för de gamla kontanterna.

Enligt Riksbankens senaste beräkning finns 9,2 miljarder kronor i gamla sedlar och 1,9 miljarder kronor i gamla mynt kvar ute i samhället. En rätt rimlig siffra, konstaterar Christina Wejshammar, som är chef för Riksbankens avdelning för betalningssystem och kontanter.

– För sedlarna har det varit ett ganska jämnt flöde och de kan ju lösas in på bank i ytterligare ett år efter den sista juni, säger hon till TT.

Även gamla femkronor och enkronor blir ogiltiga den 30 juni. Foto: TT-arkivbild

– Men en del av de här mynten gavs ju ut på 1800-talet, så det är inte rimligt att tro att vi ska få in alla.

Bankerna har hanterat den stora omställningen lite olika. Den senaste tiden har vissa banker dock tagit bort avgiften för att ta emot mynt. Dessutom har antalet kontor som hanterar kontanter ökat.

– Vi rekommenderar att man i första hand handlar upp mynten man har kvar, säger Christina Wejshammar.

– Men har man mycket mynt får man vända sig till sin bank och sätta in dem på sitt konto.

(TT)

Gamla kontanter / Mynt- och sedelbytet

Gamla kontanter som finns kvar i omlopp

Sedlarna som blir ogiltiga är de äldre 100- och 500-lapparna, det vill säga med Carl von Linné respektive Karl XI på framsidan.

På myntsidan handlar det om de gamla 1-, 2- och 5-kronorna.

Sedan i oktober 2015 har Riksbanken fått in 52 miljarder kronor av de gamla kontanterna. Fortfarande finns dock omkring 11 miljarder kronor kvar i omlopp:

100-kronorssedlar till ett värde av 1,815 miljarder kronor.

500-kronorssedlar: 7,342 miljarder kronor.

1-kronor: 1,011 miljarder kronor.

2-kronor: 8 miljoner kronor.

5-kronor: 903 miljoner kronor.

På Riksbankens sajt myntkartan.se går det att hitta närmaste plats för att sätta in gamla mynt.

Källa: Riksbanken.

 

Kronologi över mynt- och sedelbytet

Oktober 2015: De nya 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna lanserades.

Juni 2016: De gamla 20-, 50- och 1 000-kronorssedlarna slutade gälla.

Oktober 2016: Lansering av nya en-, två- och femkronor, samt av 100- och 500-kronorssedlarna.

30 Juni 2017: Gamla en-, två- och femkronor slutar att gälla som betalningsmedel, liksom de gamla 100- och 500-kronorssedlarna.

31 augusti 2017: Sista dagen att sätta in de gamla mynten på sin bank.

30 juni 2018: Sista dagen att sätta in de gamla sedlarna. Därefter tar endast Riksbanken emot de gamla 100- och 500-lapparna.

Källa: Riksbanken.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024