loadingSnabbtesterna har mycket lägre känslighet och kräver därför mycket större virusmängd än PCR-tester för att ge ett positivt svar. Ovana användare riskerar också att hantera dem fel. Arkivbild. Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Snabbtesterna har mycket lägre känslighet och kräver därför mycket större virusmängd än PCR-tester för att ge ett positivt svar. Ovana användare riskerar också att hantera dem fel. Arkivbild. Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Inrikes

Snabbtesten osäkra – men har sin poäng

TT/Cecilia Klintö

Suget efter snabbtester är enormt, men vad kan de egentligen användas till? Inte för att testa dem med symptom, tycker Folkhälsomyndigheten. Men trots risken för falskt negativa testsvar ser professor Magnus Lindh en stor poäng med snabbtester när smittspridningen är på topp.

Ett blindtest inom vården i somras gav oroande besked: Trots att det var vårdpersonal som genomförde snabbtesterna blev det fel svar i vart tredje virusfall.

Kvalitetssäkringsföretaget Equalis skickade ut prover till olika verksamheter inom vården – akutmottagningar, vårdcentraler, vårdavdelningar på sjukhus, sjukhuslaboratorier och särskilda boenden. Varje verksamhet fick två prover som innehöll coronavirus och ett utan.

Ingen myndighet testar testen

(TT)

De självtester som kan köpas på apotek är inte granskade av Läkemedelsverket, men de måste vara granskade av ett oberoende granskningsföretag som i sin tur står under myndighetstillsyn.

Det finns krav på att tillverkaren har dokumentation på att testet ger tillräckligt säkra resultat, att det är säkert att använda och att det är möjligt för en användare att hantera det rätt och kunna avläsa och tolka resultatet rätt. Det ska vara enkelt och otvetydigt.

När det oberoende granskningsföretaget undersökt att produkten lever upp till dessa krav utfärdas ett certifikat. Först när det skett får produkten CE-märkas. Att produkten har ett certifikat markeras med en fyrsiffrig kod vid CE-märket.

Källa: Läkemedelsverket

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSnabbtesterna har mycket lägre känslighet och kräver därför mycket större virusmängd än PCR-tester för att ge ett positivt svar. Ovana användare riskerar också att hantera dem fel. Arkivbild. Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Snabbtesterna har mycket lägre känslighet och kräver därför mycket större virusmängd än PCR-tester för att ge ett positivt svar. Ovana användare riskerar också att hantera dem fel. Arkivbild. Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Inrikes

Snabbtesten osäkra – men har sin poäng

TT/Cecilia Klintö

Suget efter snabbtester är enormt, men vad kan de egentligen användas till? Inte för att testa dem med symptom, tycker Folkhälsomyndigheten. Men trots risken för falskt negativa testsvar ser professor Magnus Lindh en stor poäng med snabbtester när smittspridningen är på topp.

Ett blindtest inom vården i somras gav oroande besked: Trots att det var vårdpersonal som genomförde snabbtesterna blev det fel svar i vart tredje virusfall.

Kvalitetssäkringsföretaget Equalis skickade ut prover till olika verksamheter inom vården – akutmottagningar, vårdcentraler, vårdavdelningar på sjukhus, sjukhuslaboratorier och särskilda boenden. Varje verksamhet fick två prover som innehöll coronavirus och ett utan.

Ingen myndighet testar testen

(TT)

De självtester som kan köpas på apotek är inte granskade av Läkemedelsverket, men de måste vara granskade av ett oberoende granskningsföretag som i sin tur står under myndighetstillsyn.

Det finns krav på att tillverkaren har dokumentation på att testet ger tillräckligt säkra resultat, att det är säkert att använda och att det är möjligt för en användare att hantera det rätt och kunna avläsa och tolka resultatet rätt. Det ska vara enkelt och otvetydigt.

När det oberoende granskningsföretaget undersökt att produkten lever upp till dessa krav utfärdas ett certifikat. Först när det skett får produkten CE-märkas. Att produkten har ett certifikat markeras med en fyrsiffrig kod vid CE-märket.

Källa: Läkemedelsverket

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024