loading
Johan Gustafsson, som har frisläppts efter fångenskapen i Mali, tillsammans med sin familj på Arlanda. Foto: Marcus Ericsson/TT
Johan Gustafsson, som har frisläppts efter fångenskapen i Mali, tillsammans med sin familj på Arlanda. Foto: Marcus Ericsson/TT
Utrikes

Schibbyes råd till Gustafsson: Låt det ta tid

Epoch Times

Den 1 juli 2011 greps journalisten Martin Schibbye tillsammans med fotografen Johan Persson i Etiopien. I 438 dagar satt de fängslade.

Här är Martin Schibbyes råd till Johan Gustafsson, som nu är fri efter nästan sex års fångenskap i Mali.

Låt saker ta tid

– Det är mitt främsta råd, att inte stressa. Han har varit fångenskap i sex år i en terrorgrupp i Nordafrika. Han behöver inte vara stark längre, säger Martin Schibbye till TT.

– Han ska känna att han inte har bråttom. Den dag han vill berätta kommer folk att vilja lyssna.

Friheten måste erövras och vinnas tillbaka

– Det är inte så att man med ett magiskt trollslag blir mentalt fri även om man är fri rent fysiskt. Det är en process som tar tid.

– Människan vänjer sig vid fångenskapen - kroppen är så oerhört anpassningsbar. Man utvecklar strategier och mekanismer i fångenskapen som gör att man klarar den. Alla strategier som har hjälpt en som frihetsberövad kan vara svåra i friheten. Man är ständigt på sin vakt. Inget händer, men allt kan hända.

Låt andra hjälpa dig

– Man har en väldig stressnivå i kroppen, ett väldigt adrenalinpåslag. Små saker blir nästan omöjliga att göra. Där måste omvärlden förstå. Det kan vara oerhört stressande med lösenord. Små tekniska detaljer kan driva en till vansinne. Det är en byråkratisk process att få tag i ett id-kort och en legitimation igen. Ta hjälp av andra med det.

– Sedan måste man känna efter. Känner man sig stark och mår bra och vill berätta ska man göra det. Vill man isolera sig är det en normal reaktion.

Skriv och berätta

Journalisten Martin Schibbye satt fängslad i Etiopien under 438 dagar. Foto: TT-arkivbild

– För mig var skrivandet den bästa terapin. Man skrev sig själv fri. Det var en smärtsam process. När boken som jag skrev var publicerad var jag lyckligare än den dag då jag blev fri.

– Men det är en skillnad mellan att vara kidnappad av en terrorgrupp och att vara fängslad av en stat. Hans sydafrikanska kollega är fortfarande fängslad. Vissa saker kan han kanske inte berätta. Det kan vara farligt. Där krävs en respekt från omvärlden.

– Skrivandet är viktigt, även om han inte tänker publicera. Att berätta, sätta ord på det, skapa en skillnad mellan nu och då.

Behåll fungerande rutiner

– Det är viktigt att behålla de strategier och rutiner som fungerade för en under fångenskapen. Det är också viktigt att röra på sig, att springa, träna eller promenera. Det är sätt att minska stressen på.

– Under den första tiden är alla möjliga sätt som minskar stress bra. Det fungerade i alla fall för mig, men allt är jätteindividuellt.

– Det beror på hur man är som människa, hur ens fångenskap har varit.

Ta hjälp av sjukvården

– Det finns en väldigt stor erfarenhet av kris och trauma i Sverige och en väldig kompetens inom svensk sjukvård som man kan ta hjälp av. Jag valde att göra det, inte för att jag mådde dåligt, utan för att inte börja göra det. Man får sätta ord på känslor.

– Jag är otroligt glad för Johan Gustafsson och hans familj. Det här säger något om att man aldrig ska ge upp.

(TT)

Johan Gustafsson

Johan Gustafsson

Den 25 november 2011 var Johan Gustafsson, nederländaren Sjaak Rijke, sydafrikanen Stephen McGowan och en tysk man på restaurang i Timbuktu i norra Mali, enligt ögonvittnen. Beväpnade män förde bort dem. Tysken gjorde motstånd och sköts ihjäl.

Enstaka livstecken har förekommit. Kidnapparna i al-Qaida i islamiska Maghreb, Aqim, har några gånger släppt filmer på gisslan. Mycket lite har dock varit känt om kidnapparnas krav.

Statskupp, inbördeskrig och alltjämt en mycket spänd säkerhetssituation i Mali med omnejd har troligen bidragit till svårigheterna att få gisslan fri. Nederländaren Sjaak Rijke fritogs dock i april 2015. De fransmän som suttit gisslan är också släppta.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Johan Gustafsson, som har frisläppts efter fångenskapen i Mali, tillsammans med sin familj på Arlanda. Foto: Marcus Ericsson/TT
Johan Gustafsson, som har frisläppts efter fångenskapen i Mali, tillsammans med sin familj på Arlanda. Foto: Marcus Ericsson/TT
Utrikes

Schibbyes råd till Gustafsson: Låt det ta tid

Epoch Times

Den 1 juli 2011 greps journalisten Martin Schibbye tillsammans med fotografen Johan Persson i Etiopien. I 438 dagar satt de fängslade.

Här är Martin Schibbyes råd till Johan Gustafsson, som nu är fri efter nästan sex års fångenskap i Mali.

Låt saker ta tid

– Det är mitt främsta råd, att inte stressa. Han har varit fångenskap i sex år i en terrorgrupp i Nordafrika. Han behöver inte vara stark längre, säger Martin Schibbye till TT.

– Han ska känna att han inte har bråttom. Den dag han vill berätta kommer folk att vilja lyssna.

Friheten måste erövras och vinnas tillbaka

– Det är inte så att man med ett magiskt trollslag blir mentalt fri även om man är fri rent fysiskt. Det är en process som tar tid.

– Människan vänjer sig vid fångenskapen - kroppen är så oerhört anpassningsbar. Man utvecklar strategier och mekanismer i fångenskapen som gör att man klarar den. Alla strategier som har hjälpt en som frihetsberövad kan vara svåra i friheten. Man är ständigt på sin vakt. Inget händer, men allt kan hända.

Låt andra hjälpa dig

– Man har en väldig stressnivå i kroppen, ett väldigt adrenalinpåslag. Små saker blir nästan omöjliga att göra. Där måste omvärlden förstå. Det kan vara oerhört stressande med lösenord. Små tekniska detaljer kan driva en till vansinne. Det är en byråkratisk process att få tag i ett id-kort och en legitimation igen. Ta hjälp av andra med det.

– Sedan måste man känna efter. Känner man sig stark och mår bra och vill berätta ska man göra det. Vill man isolera sig är det en normal reaktion.

Skriv och berätta

Journalisten Martin Schibbye satt fängslad i Etiopien under 438 dagar. Foto: TT-arkivbild

– För mig var skrivandet den bästa terapin. Man skrev sig själv fri. Det var en smärtsam process. När boken som jag skrev var publicerad var jag lyckligare än den dag då jag blev fri.

– Men det är en skillnad mellan att vara kidnappad av en terrorgrupp och att vara fängslad av en stat. Hans sydafrikanska kollega är fortfarande fängslad. Vissa saker kan han kanske inte berätta. Det kan vara farligt. Där krävs en respekt från omvärlden.

– Skrivandet är viktigt, även om han inte tänker publicera. Att berätta, sätta ord på det, skapa en skillnad mellan nu och då.

Behåll fungerande rutiner

– Det är viktigt att behålla de strategier och rutiner som fungerade för en under fångenskapen. Det är också viktigt att röra på sig, att springa, träna eller promenera. Det är sätt att minska stressen på.

– Under den första tiden är alla möjliga sätt som minskar stress bra. Det fungerade i alla fall för mig, men allt är jätteindividuellt.

– Det beror på hur man är som människa, hur ens fångenskap har varit.

Ta hjälp av sjukvården

– Det finns en väldigt stor erfarenhet av kris och trauma i Sverige och en väldig kompetens inom svensk sjukvård som man kan ta hjälp av. Jag valde att göra det, inte för att jag mådde dåligt, utan för att inte börja göra det. Man får sätta ord på känslor.

– Jag är otroligt glad för Johan Gustafsson och hans familj. Det här säger något om att man aldrig ska ge upp.

(TT)

Johan Gustafsson

Johan Gustafsson

Den 25 november 2011 var Johan Gustafsson, nederländaren Sjaak Rijke, sydafrikanen Stephen McGowan och en tysk man på restaurang i Timbuktu i norra Mali, enligt ögonvittnen. Beväpnade män förde bort dem. Tysken gjorde motstånd och sköts ihjäl.

Enstaka livstecken har förekommit. Kidnapparna i al-Qaida i islamiska Maghreb, Aqim, har några gånger släppt filmer på gisslan. Mycket lite har dock varit känt om kidnapparnas krav.

Statskupp, inbördeskrig och alltjämt en mycket spänd säkerhetssituation i Mali med omnejd har troligen bidragit till svårigheterna att få gisslan fri. Nederländaren Sjaak Rijke fritogs dock i april 2015. De fransmän som suttit gisslan är också släppta.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024