Samband mellan tandlossning och hjärt- och kärlsjukdomar


Det är viktigt att ta hand om sina tänder om man vill behålla dem livet ut. Men det finns även andra skäl för att upprätthålla en god munhälsa. Parodontit, eller tandlossning, som är en av våra största folksjukdomar ökar nämligen risken för en första hjärtinfarkt. Det visar en forskningsstudie ledd av Lars Rydén vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Dålig munhälsa kan kopplas ihop med systemsjukdomar och ett starkt samband kan exempelvis ses mellan parodontal sjukdom och diabetes. Man har epidemiologiskt kunnat visa att personer med diabetes lider av tandlossningsproblematik både oftare och i större utsträckning än resten av befolkningen. Dessutom har man sett att många av de patienter som lider av parodontit också lider av oupptäckt diabetes. De två sjukdomarna påverkar varandra och att behandla parodontit kan i förlängningen sänka blodsockernivån hos en patient med diabetes.

Hjärt- och kärlsjukdom

Cirka 50 procent av befolkningen över 50 år lider av någon grad av parodontit och under senare år har intresset för kopplingarna mellan parodontit och systemsjukdomar ökat kraftigt. Man har på flera håll börjat undersöka huruvida det finns ett samband mellan parodontit och hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man ännu inte funnit ett oberoende samband av andra faktorer mellan de två sjukdomarna har man funnit kopplingar.

Gener och livsstil

Gener spelar naturligtvis en väsentlig roll i sjukdomsbilden. Dålig munhälsa kan ha orsakats av att den generella hälsan är dålig på grund av till exempel någon ärftlig sjukdom. Många medicineringar mot ett flertal sjukdomar påverkar också munhälsan negativt. I andra fall kan det handla om att man har haft en mot kroppen tuff livsstil, rökt mycket, ätit ohälsosam kost och inte varit mån om att sköta munhygienen.

Infektion med långsam utveckling

Tandlossning innebär att man har en kronisk infektion, efter en långsamt utvecklad infektion och inflammation i munnen. Munnen är då full av bakterier och andra inflammationsämnen, som ligger i små sår i de inflammerade tandköttsfickorna. Dessa menar man sprids och kan påverka andra organ och vävnader, vilket i förlängningen kan orsaka förhöjd risk för både hjärtinfarkt och stroke.

Äldre personer med parodontit lider exempelvis ofta av karotisstenos, vilket är när kalkavlagringar fäster i väggarna på halskärlen och gör dem trängre.

Ökad risk för första hjärtinfarkt

I en stor svensk fallstudie ledd av Björn Klinge, professor i parodontologi samt Lars Rydén, professor i kardiologi, båda vid Karolinska Institutet, analyserade man noggrant faktorer som eventuellt skulle kunna påverka potentiella risker för en första hjärtinfarkt. Riskerna ökade avsevärt hos patienter med parodontit. Detta stärker tesen om att det skulle finnas ett samband mellan parodontit och hjärtinfarkt.

Det går att förebygga

Lyckligtvis går det att förebygga tandlossning, framför allt genom regelbundna besök hos din tandläkare för att i god tid upptäcka eventuella tecken på parodontala problem.

– Din tandläkare hjälper dig att identifiera eventuellt förhöjda risker och orsakerna till dessa. Ibland kan det vara nödvändigt att remittera till en specialist i tandlossning, en så kallad Parodontolog, säger Jan Ekenbäck, övertandläkare på Aqua Dental och lärare vid Karolinska Institutet.

Vidare kan en tandhygienist hjälpa dig genom en grundlig rengöring av munnen, vilket är en förutsättning för att kunna fortsätta din egen munvård på bästa sätt. Tandhygienisten informerar, vägleder och instruerar dig också om vilka hjälpmedel och vilken teknik du behöver för att effektivt rengöra tandytorna och munnen.

– Sedan kommer det svåra, nämligen att kontinuerligt upprätthålla sin goda munhygien. Därför behövs regelbundna individuellt anpassade uppföljningar hos tandläkare och tandhygienist, betonar Jan Ekenbäck.

Amer Hot är specialisttandläkare i oral protetik hos tandkliniken Aqua Dental.