loading
Flodpärlmusslan är rödlistad. De är sällsynta, men har man tur kan man få syn på en. "Går du längs ett vattendrag kan du se dem med blotta ögat", berättar Michael Diemer, utredare på havs- och vattenmyndigheten. Foto: Niklas Wengström/Havs- och vattenmyndigheten
Flodpärlmusslan är rödlistad. De är sällsynta, men har man tur kan man få syn på en. "Går du längs ett vattendrag kan du se dem med blotta ögat", berättar Michael Diemer, utredare på havs- och vattenmyndigheten. Foto: Niklas Wengström/Havs- och vattenmyndigheten
Inrikes

Så ska hotade flodpärlmusslan räddas

TT

Den är fridlyst, trivs bäst i klart vatten och kämpar för sin överlevnad. Nu tar Havs- och vattenmyndigheten till nya åtgärder för att rädda den utrotningshotade flodpärlmusslan. Samtidigt uppmanas privatpersoner att visa hänsyn – och gå på musseljakt.

Som namnet antyder har den sällsynta flodpärlmusslan förmågan att bilda pärlor. Långt ifrån alla lyckas dock.

– Man skulle behöva öppna väldigt många musslor för att hitta en pärla, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och poängterar att det dessutom är förbjudet att fiska upp dem.

År 2000 blev musslan rödlistad och i dag är den hotad både i Sverige och internationellt, enligt myndigheten. Nu inleder man ett fyra år långt åtgärdsprogram, i hopp om att rädda den.

– Det är en svensk art som jag tycker vi har ett ansvar att skydda. Utöver det är så det en väldigt fascinerande art, eftersom den kan bli så fruktansvärt gammal – den kan bli upp till 250 år, säger Michael Diemer.

Fiskar för fortplantning

Sverige är det land i Europa med allra flest bestånd av flodpärlmussla och arten trivs allra bäst i klart, syrerikt vatten. Ett vattendrag med flodpärlmusslor kan därmed vara en indikation på ett friskt vattendrag.

En förutsättning för musslans överlevnad är öring eller lax – vid fortplantning sätter sig mussellarvarna som parasiter på gälar. Bristen på öring och dålig vattenkvalitet är två orsaker till att arten sedan en tid tillbaka hotas. Skogsbruk är en annan.

– Om man inte aktar sig så kan det medföra igenslamning i vattendragen i samband med avverkning av skog. Det påverkar musslan som sitter fast och filtrerar vatten hela tiden, säger Michael Diemer.

TT: Vad kan gemene man göra för att hjälpa till?

– Att visa hänsyn. Om man vet var det finns musslor kan man även rapportera in det till artportalen, så får vi ett bättre underlag och en överblick var flodpärlmusslan finns. Det är en förutsättning i nästa steg, att ta hänsyn till den vid exempelvis skogsavverkningar.

Att skilja en flodpärlmussla från andra musslor är inte helt lätt, men havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg som ska underlätta identifieringen.

Över 200 miljoner

Prislappen för åtgärderna i det fyra år långa programmet bedöms bli över 200 miljoner kronor, bland dem finns fiskevård samt restaurering av vattendrag.

– Det stora problemet vi ser nu är att endast sker en förökning i en tredjedel av de populationer som finns kvar. Det är lite bedrägligt att räkna antalet populationer generellt, eftersom arten är så långlivad, konstaterar Michael Diemer.

(Klara Stefansson/TT)

Kan bli upp till 250 år

(TT)

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) har ett brunsvart till svart-blåsvart avlångt skal som blir upp till 15 centimeter långt och en höjd av 5-7,5 centimeter.

Den lever i kalkfattiga och klara, rinnande vatten med sand-, grus eller stenbottnar.

Musslan blir normalt 70-80 år, men kan bli riktigt gamla – upp till 250 år. Rekordet i Sverige är 280 år.

Den är beroende av lax eller öring för sin fortplantning: Musslans larver lever som parasiter på fiskens gälar.

En flodpärlmusselhona kan under en fortplantningsperiod producera 3–5 miljoner larver, men enligt undersökningar utvecklas endast en av etthundra miljoner (100 000 000) larver till en färdig mussla.

Flodpärlmusslan är fridlyst och förekommer från Skåne till Lappland.

Omkring 1 av 50 individer innehåller en pärla. Omfattande pärlfisket förr i tiden bidrog till artens tillbakagång. Numera är försurning och övergödning de största hoten.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet och Nationalencyklopedin

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Flodpärlmusslan är rödlistad. De är sällsynta, men har man tur kan man få syn på en. "Går du längs ett vattendrag kan du se dem med blotta ögat", berättar Michael Diemer, utredare på havs- och vattenmyndigheten. Foto: Niklas Wengström/Havs- och vattenmyndigheten
Flodpärlmusslan är rödlistad. De är sällsynta, men har man tur kan man få syn på en. "Går du längs ett vattendrag kan du se dem med blotta ögat", berättar Michael Diemer, utredare på havs- och vattenmyndigheten. Foto: Niklas Wengström/Havs- och vattenmyndigheten
Inrikes

Så ska hotade flodpärlmusslan räddas

TT

Den är fridlyst, trivs bäst i klart vatten och kämpar för sin överlevnad. Nu tar Havs- och vattenmyndigheten till nya åtgärder för att rädda den utrotningshotade flodpärlmusslan. Samtidigt uppmanas privatpersoner att visa hänsyn – och gå på musseljakt.

Som namnet antyder har den sällsynta flodpärlmusslan förmågan att bilda pärlor. Långt ifrån alla lyckas dock.

– Man skulle behöva öppna väldigt många musslor för att hitta en pärla, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och poängterar att det dessutom är förbjudet att fiska upp dem.

År 2000 blev musslan rödlistad och i dag är den hotad både i Sverige och internationellt, enligt myndigheten. Nu inleder man ett fyra år långt åtgärdsprogram, i hopp om att rädda den.

– Det är en svensk art som jag tycker vi har ett ansvar att skydda. Utöver det är så det en väldigt fascinerande art, eftersom den kan bli så fruktansvärt gammal – den kan bli upp till 250 år, säger Michael Diemer.

Fiskar för fortplantning

Sverige är det land i Europa med allra flest bestånd av flodpärlmussla och arten trivs allra bäst i klart, syrerikt vatten. Ett vattendrag med flodpärlmusslor kan därmed vara en indikation på ett friskt vattendrag.

En förutsättning för musslans överlevnad är öring eller lax – vid fortplantning sätter sig mussellarvarna som parasiter på gälar. Bristen på öring och dålig vattenkvalitet är två orsaker till att arten sedan en tid tillbaka hotas. Skogsbruk är en annan.

– Om man inte aktar sig så kan det medföra igenslamning i vattendragen i samband med avverkning av skog. Det påverkar musslan som sitter fast och filtrerar vatten hela tiden, säger Michael Diemer.

TT: Vad kan gemene man göra för att hjälpa till?

– Att visa hänsyn. Om man vet var det finns musslor kan man även rapportera in det till artportalen, så får vi ett bättre underlag och en överblick var flodpärlmusslan finns. Det är en förutsättning i nästa steg, att ta hänsyn till den vid exempelvis skogsavverkningar.

Att skilja en flodpärlmussla från andra musslor är inte helt lätt, men havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg som ska underlätta identifieringen.

Över 200 miljoner

Prislappen för åtgärderna i det fyra år långa programmet bedöms bli över 200 miljoner kronor, bland dem finns fiskevård samt restaurering av vattendrag.

– Det stora problemet vi ser nu är att endast sker en förökning i en tredjedel av de populationer som finns kvar. Det är lite bedrägligt att räkna antalet populationer generellt, eftersom arten är så långlivad, konstaterar Michael Diemer.

(Klara Stefansson/TT)

Kan bli upp till 250 år

(TT)

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) har ett brunsvart till svart-blåsvart avlångt skal som blir upp till 15 centimeter långt och en höjd av 5-7,5 centimeter.

Den lever i kalkfattiga och klara, rinnande vatten med sand-, grus eller stenbottnar.

Musslan blir normalt 70-80 år, men kan bli riktigt gamla – upp till 250 år. Rekordet i Sverige är 280 år.

Den är beroende av lax eller öring för sin fortplantning: Musslans larver lever som parasiter på fiskens gälar.

En flodpärlmusselhona kan under en fortplantningsperiod producera 3–5 miljoner larver, men enligt undersökningar utvecklas endast en av etthundra miljoner (100 000 000) larver till en färdig mussla.

Flodpärlmusslan är fridlyst och förekommer från Skåne till Lappland.

Omkring 1 av 50 individer innehåller en pärla. Omfattande pärlfisket förr i tiden bidrog till artens tillbakagång. Numera är försurning och övergödning de största hoten.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet och Nationalencyklopedin

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024