Bort med hårdsnaggade grönytor och in med blommande ängsmarker – om de vilda bina får bestämma. Enligt Naturskyddsföreningen går det åt rätt håll i många kommuner och allra bäst går det i Helsingborg, som nu utses till Sveriges bivänligaste kommun.

Det är positivt att så mycket har skett ute i kommunerna, det har skett en stor förändring, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Mer än 60 procent av kommunerna har börjat ställa om gräsmattor till ängsmark och ungefär lika många har ett pågående arbete med att fasa ut kemiska bekämpningsmedel, visar föreningens enkät som 212 kommuner svarat på.

Livsviktigt arbete

I Sverige finns cirka 270 vilda biarter och en tredjedel av dem är på väg att försvinna. Det är på sikt ett hot också mot människan, framhåller Naturskyddsföreningen i sin rapport.

Bin och andra pollinatörer utför ett livsviktigt arbete. Nästan 90 procent av alla blomväxter pollineras av djur och om pollinatörerna trängs undan påverkar det också matproduktionen.

Men är det ett kommunalt ansvar att tänka på bin?

Det är självklart inte bara kommunernas ansvar, det här är ett ansvar som vi alla har, säger Karin Lexén.

Men kommunerna kan påverka mycket, tillägger hon.

De har både gräsmattor och blomsterarrangemang, de har offentliga matbespisningar och möjlighet att gynna till exempel ekologiska lantbrukare. Därför finns det mycket de kan göra för att bidra till ett mer bivänligt land.

Helsingborg bivänligast

Nu koras alltså Helsingborg till bivänligaste kommun, medan Göteborgs stad blir silvermedaljör. Motala kommun delar bronsplatsen med Lomma kommun.

Utgångspunkten för rankningen är kommunernas enkätsvar, till exempel om de har en aktionsplan för att gynna pollinatörer och om de har inventerat miljöer som är bra för dem.

Att ha en långsiktig plan som är välförankrad i kommunen är avgörande, menar Karin Lexén.

Annars blir det här mer beroende av enskilda entusiastiska tjänstemän.

En annan faktor som gett poäng i rankningen är om kommunerna har en ambition att öka inslaget av ekologisk mat i skolor och andra kommunala verksamheter, detta eftersom ekologisk produktion ger mer blommande marker.

Minskade kostnader

Positiva bieffekter för kommuner som strävar efter att gynna pollinatörer är att kostnaderna för bekämpningsmedel och gräsklippning minskar.

Karin Lexén pekar också på att inte bara bin och fjärilar, utan även människor, mår bra av större biologisk mångfald.

En blommande kommun är också något som är väldigt bra för kommunens medborgare.