loading

Riksdagsledamot Gunilla Svantorp (S) säger att friskolans kösystem sorterar barn efter föräldrars bakgrund. Foto: Privat
Riksdagsledamot Gunilla Svantorp (S) säger att friskolans kösystem sorterar barn efter föräldrars bakgrund. Foto: Privat
Inrikes

S-politiker: Skolpengssystemet är genuint orättvist

Malin Nordstrand

Systemet med skolpeng, kösystem och vinstdrivande friskolor leder till segregation och orättvisa. Det menar den socialdemokratiska riksdagsledamoten Gunilla Svantorp, som vill förändra systemet i grunden så att alla elever får lika förutsättningar. 

– Den stora utmaningen är att barn inte längre möts i skolan då de går i olika skolor beroende på vårdnadshavares bakgrund, de vuxna väljer åt barnen. Då missar man att lära känna barn från andra bakgrunder, säger hon.

Gunilla Svantorp är ordförande i utbildningsutskottet och har engagerat sig i debatten om friskolor och vinster i skolan, något hon anser är fel.

– Vi har sett att det försvinner hundratals miljoner ut i vinstutdelningar. Mitt parti vill stoppa vinstjakten i skolan, det är ingen hemlighet, säger hon.

Främst kritiserar hon de stora friskolekoncernerna, som hon menar har gjort skolan till något annat än enhetsskolan som infördes på 60-talet.

 –  Det vi ser idag är att föräldrar och barn har blivit kunder. 

– Vi konkurrerar om barnen, och då vill det till att man erbjuder så attraktiva villkor som möjligt för att de vuxna ska välja de skolorna, säger hon.

Åstrandsutredningen

I fjol släpptes den så kallade Åstrandsutredningen som beställdes av den förra mandatperiodens regering i syfte att öka likvärdigheten i skolan. Bland annat föreslås sänkt skolpeng för friskoleelever då utredningen menar att kommun och friskola har olika ansvar.

– Jag tycker det är jättebra. Det kommer leda till att de med större behov får mer pengar, säger Gunilla Svantorp.

Skolpengens grundbelopp, som följer eleven, utgår från kommunens budget för undervisning, läromedel, lokalkostnader med mera. Varje barn, oavsett skolform, har rätt till samma grundbelopp. 

Enligt Svantorp är det ett felaktigt och genuint orättvist system.

– När kommunala skolor i utsatta områden går med stora underskott för att de har många barn som behöver extra stöd, måste kommunen skjuta till pengar. 

– Då ökar skolpengen och alla skolor får mer betalt, men alla skolor har ju inte behovet, säger hon.

Friskolan är kritisk

Utredningen har ifrågasatts av friskolorna, vilket Epoch Times skrev om i förra veckan. De menar att förslagen innebär ökad statlig styrning och att sänkt skolpeng för enbart friskoleelever strider mot barns rätt.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, säger att små friskolor skulle drabbas hårt.

– Om man sänker skolpengen så kommer det inte att gå att bedriva verksamhet längre.

Svantorp, som är positiv till icke-vinstdrivande friskolor, tror inte att det kommer hända. 

– 75 procent av barnen i friskola går i koncerndrivna friskolor, en väldigt liten del går i små skolor.

– Om kommunen slipper betala när det går med underskott i kommunala skolor skulle man ha större möjlighet att ge bidrag till skolor med få elever, säger hon och pekar särskilt på glesbygdens friskolor som öppnat där kommunala skolor stängt.

Vill införa kvotering

Även kösystemet i friskolan ser Svantorp som orättvist och förespråkar kvotering. Hon menar att friskolekoncernerna har många barn med välutbildade föräldrar som vet att man måste sätta barnen i kö till attraktiva skolor redan från BB. 

Kvar i de kommunala skolorna i socioekonomiskt utsatta förorter blir då de elever som behöver mycket stöd. 

– Det är ofta de med föräldrar som har lägre utbildningsnivå, som anlänt till kommunen senare och inte är insatta i kösystemet.  

– Det är därför vi ska ha blandade elevgrupper så att det blir rättvist, säger hon.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Skolpeng och resursfördelning inom skolan

– Skolpengens grundbelopp budgeteras av kommunen som ansvarar för att finansiera skolan. Beloppet baseras på kostnader för lärare, undervisningsmaterial, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, administration och moms. Kommunerna bestämmer själva hur de fördelar resurserna till skolorna, och är därför olika mellan kommuner.

– Likabehandlingsprincipen innebär att kommunala och fristående skolor ska ha lika villkor när en kommun fördelar pengar till skolorna.

– Socioekonomisk resursfördelning innebär att kommunen utöver grundbeloppet kan fördela pengar till skolorna utifrån deras elevsammansättning, till exempel vilken utbildningsnivå som elevens föräldrar har och hur länge eleven bott i Sverige. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar mellan skolorna. Det innebär att vissa skolor får mer pengar än andra. 

– Glesbygdsskolor är ofta dyrare att driva än skolor i tätorter och kan därför få extra pengar av kommunen av den anledningen.

Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Riksdagsledamot Gunilla Svantorp (S) säger att friskolans kösystem sorterar barn efter föräldrars bakgrund. Foto: Privat
Riksdagsledamot Gunilla Svantorp (S) säger att friskolans kösystem sorterar barn efter föräldrars bakgrund. Foto: Privat
Inrikes

S-politiker: Skolpengssystemet är genuint orättvist

Malin Nordstrand

Systemet med skolpeng, kösystem och vinstdrivande friskolor leder till segregation och orättvisa. Det menar den socialdemokratiska riksdagsledamoten Gunilla Svantorp, som vill förändra systemet i grunden så att alla elever får lika förutsättningar. 

– Den stora utmaningen är att barn inte längre möts i skolan då de går i olika skolor beroende på vårdnadshavares bakgrund, de vuxna väljer åt barnen. Då missar man att lära känna barn från andra bakgrunder, säger hon.

Gunilla Svantorp är ordförande i utbildningsutskottet och har engagerat sig i debatten om friskolor och vinster i skolan, något hon anser är fel.

– Vi har sett att det försvinner hundratals miljoner ut i vinstutdelningar. Mitt parti vill stoppa vinstjakten i skolan, det är ingen hemlighet, säger hon.

Främst kritiserar hon de stora friskolekoncernerna, som hon menar har gjort skolan till något annat än enhetsskolan som infördes på 60-talet.

 –  Det vi ser idag är att föräldrar och barn har blivit kunder. 

– Vi konkurrerar om barnen, och då vill det till att man erbjuder så attraktiva villkor som möjligt för att de vuxna ska välja de skolorna, säger hon.

Åstrandsutredningen

I fjol släpptes den så kallade Åstrandsutredningen som beställdes av den förra mandatperiodens regering i syfte att öka likvärdigheten i skolan. Bland annat föreslås sänkt skolpeng för friskoleelever då utredningen menar att kommun och friskola har olika ansvar.

– Jag tycker det är jättebra. Det kommer leda till att de med större behov får mer pengar, säger Gunilla Svantorp.

Skolpengens grundbelopp, som följer eleven, utgår från kommunens budget för undervisning, läromedel, lokalkostnader med mera. Varje barn, oavsett skolform, har rätt till samma grundbelopp. 

Enligt Svantorp är det ett felaktigt och genuint orättvist system.

– När kommunala skolor i utsatta områden går med stora underskott för att de har många barn som behöver extra stöd, måste kommunen skjuta till pengar. 

– Då ökar skolpengen och alla skolor får mer betalt, men alla skolor har ju inte behovet, säger hon.

Friskolan är kritisk

Utredningen har ifrågasatts av friskolorna, vilket Epoch Times skrev om i förra veckan. De menar att förslagen innebär ökad statlig styrning och att sänkt skolpeng för enbart friskoleelever strider mot barns rätt.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, säger att små friskolor skulle drabbas hårt.

– Om man sänker skolpengen så kommer det inte att gå att bedriva verksamhet längre.

Svantorp, som är positiv till icke-vinstdrivande friskolor, tror inte att det kommer hända. 

– 75 procent av barnen i friskola går i koncerndrivna friskolor, en väldigt liten del går i små skolor.

– Om kommunen slipper betala när det går med underskott i kommunala skolor skulle man ha större möjlighet att ge bidrag till skolor med få elever, säger hon och pekar särskilt på glesbygdens friskolor som öppnat där kommunala skolor stängt.

Vill införa kvotering

Även kösystemet i friskolan ser Svantorp som orättvist och förespråkar kvotering. Hon menar att friskolekoncernerna har många barn med välutbildade föräldrar som vet att man måste sätta barnen i kö till attraktiva skolor redan från BB. 

Kvar i de kommunala skolorna i socioekonomiskt utsatta förorter blir då de elever som behöver mycket stöd. 

– Det är ofta de med föräldrar som har lägre utbildningsnivå, som anlänt till kommunen senare och inte är insatta i kösystemet.  

– Det är därför vi ska ha blandade elevgrupper så att det blir rättvist, säger hon.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Skolpeng och resursfördelning inom skolan

– Skolpengens grundbelopp budgeteras av kommunen som ansvarar för att finansiera skolan. Beloppet baseras på kostnader för lärare, undervisningsmaterial, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, administration och moms. Kommunerna bestämmer själva hur de fördelar resurserna till skolorna, och är därför olika mellan kommuner.

– Likabehandlingsprincipen innebär att kommunala och fristående skolor ska ha lika villkor när en kommun fördelar pengar till skolorna.

– Socioekonomisk resursfördelning innebär att kommunen utöver grundbeloppet kan fördela pengar till skolorna utifrån deras elevsammansättning, till exempel vilken utbildningsnivå som elevens föräldrar har och hur länge eleven bott i Sverige. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar mellan skolorna. Det innebär att vissa skolor får mer pengar än andra. 

– Glesbygdsskolor är ofta dyrare att driva än skolor i tätorter och kan därför få extra pengar av kommunen av den anledningen.

Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024